Kon Veronika använder verktyg – första dokumenterade fallet i världen

I en värld där vi ofta tenderar att underskatta djurs intelligens, har en ny studie kastat nytt ljus över kornas kognitiva förmågor på ett sätt som kan förändra vår syn på dessa vanligtvis stillsamma betesdjur.

Forskare har upptäckt att kor kan lära sig använda redskap när de får utforska sin omgivning friare – en förmåga som tidigare främst har dokumenterats hos primater som schimpanser. Detta överraskande resultat utmanar vår traditionella uppfattning om nötkreatur som enkla produktionsdjur.

”Jag tror att vi ofta underskattar kornas intelligens eftersom de är så stillsamma,” säger Jenny Yngvesson, forskare och en av huvudförfattarna till studien. ”När vi ger dem möjlighet att utforska sin omgivning på egna villkor ser vi beteenden som tidigare varit okända.”

Studien genomfördes på flera svenska gårdar där kor fick tillgång till särskilt utformade miljöer där de kunde interagera med olika föremål. Till forskarnas förvåning började korna snart använda tillgängliga objekt som verktyg för att lösa problem – ett tydligt tecken på avancerad kognitiv förmåga.

Detta är första gången som sådan redskapsanvändning har dokumenterats vetenskapligt hos nötkreatur. Tidigare har denna typ av problemlösningsförmåga främst förknippats med arter som anses ha högre kognitiv kapacitet, som primater, elefanter och vissa fågelarter.

”Det som gör upptäckten särskilt intressant är att kor inte har evolverats för denna typ av manipulation med föremål. De har inga händer eller tentakler, utan måste använda mun och huvud på kreativa sätt,” förklarar Yngvesson.

Forskningsteamet observerade hur korna använde pinnar för att komma åt foder som placerats utom räckhåll, samt hur de använde större föremål för att aktivera mekanismer som gav dem tillgång till vatten. Dessa beteenden utvecklades spontant när djuren fick tid att utforska sin miljö.

Resultaten väcker viktiga frågor om hur vi håller nötkreatur i moderna produktionssystem, där utrymme och stimulans ofta är begränsade. I intensiva system har djuren sällan möjlighet att utforska eller uttrycka naturliga beteenden.

”Om kor kan lära sig använda redskap när de får chansen, vad säger det om deras behov i vardagen? Det handlar inte bara om djurvälfärd utan också om respekt för djurens kognitiva kapacitet,” säger Anna Johansson, etolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, som inte varit delaktig i studien men som kommenterar resultaten.

Den svenska mjölk- och köttindustrin, som omfattar cirka 1,4 miljoner nötkreatur, står inför utmaningen att balansera effektiv produktion med hänsyn till djurens naturliga beteenden. Sverige har redan några av världens strängaste djurskyddslagar, men denna forskning kan leda till ytterligare diskussioner om hur stallmiljöer kan berikas.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) följer forskningen med intresse. ”Svenska lantbrukare är engagerade i sina djurs välbefinnande. Om ny forskning visar att våra djur har större kognitiva behov än vi tidigare trott, vill vi naturligtvis ta hänsyn till det,” säger en talesperson för organisationen.

Internationellt har studien också väckt uppmärksamhet. Forskare från flera europeiska länder planerar nu liknande studier för att bekräfta och bygga vidare på de svenska resultaten.

”Detta är bara början på en spännande forskningsresa,” säger Yngvesson. ”Vi behöver förstå mycket mer om hur kornas problemlösningsförmåga fungerar och hur den påverkas av deras uppväxtmiljö och erfarenheter.”

Studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Animal Cognition förra månaden, öppnar också för en bredare diskussion om vår relation till lantbruksdjur och hur vi värderar deras kognitiva förmågor.

För konsumenter kan insikten om kornas intelligens potentiellt påverka köpbeslut och öka intresset för produkter från djurvänligare produktionssystem, något som redan är en växande trend på den svenska marknaden.