Kristersson: ”Kommer inte tveka att skjuta ner drönare”

Intensifierat säkerhetsläge när EU:s ledare samlas i Köpenhamn

Polis och militär slog en järnring runt regeringskvarteren i centrala Köpenhamn under onsdagen när EU:s stats- och regeringschefer samlades för ett informellt toppmöte. De omfattande säkerhetsåtgärderna hade föregåtts av upprepade drönarlarm över Danmark, vilket resulterat i att Sverige och flera andra länder skickat soldater, poliser och anti-drönarsystem till den danska huvudstaden.

– Jag är glad att vi kan vara behjälpliga så att det här mötet kan hållas över huvud taget, sade statsminister Ulf Kristersson på plats i Köpenhamn.

Det ökade hotet från Ryssland var en central fråga under mötet, med särskilt fokus på planerna för en så kallad ”drönarmur” längs EU:s östra gräns. Diskussionerna kretsade kring hur ett sådant skydd skulle utformas och finansieras.

– Det handlar inte om att EU övertar några uppgifter från Nato eller från nationella försvar. Men det är bra om EU kan samarbeta mer när det gäller teknologi, gemensamma upphandlingar och att öka produktionsförmågan, förklarade Kristersson och tillade:

– Nu pratar vi om drönarskydd också för att slippa använda stridsflyg, vilket är ett extremt dyrt sätt att plocka ner eventuella drönare.

Samtidigt var den svenska statsministern tydlig med att dämpa förväntningarna på vad en sådan drönarvägg kan åstadkomma på kort sikt.

– Bara så att ingen får för sig att vi om några månader kommer ha en helt ny fysisk mur i Europa som skyddar oss mot alla ryska drönare. Så är det inte, betonade han.

De danska myndigheterna har fått utstå kritik för att varken ha lyckats identifiera eller neutralisera de okända farkoster som nyligen observerats i danskt luftrum. Flera incidenter har inträffat, bland annat tvingades Kastrups flygplats att stänga under flera timmar för någon vecka sedan på grund av oidentifierade drönare.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som stod värd för toppmötet, fick frågor om landets framtida strategi för att hantera situationen.

– Jag är generellt för att skjuta ner dem, men det måste göras på rätt sätt, svarade hon utan omsvep.

Även Ulf Kristersson uttryckte en liknande hållning:

– Vi kommer inte tveka att skjuta ner om det är det som krävs. Sedan förstår alla att det görs individuella bedömningar av vilka risker det medför för civilbefolkningen och sådana saker. Men fria demokratier har full rätt att också skjuta ner om det behövs.

På frågan om denna princip även gäller ryska stridsflyg som kränker svenskt luftrum var Kristersson tydlig:

– Det principiella svaret är likadant. Ingen gör sådana saker lättvindigt. Men alla ska veta att ytterst är det vi som bestämmer över vårt luftrum. Självklart är vi beredda att också med våld ta ner de som kränker vårt luftrum.

Kristersson kommenterade också att dagens situation skiljer sig från tidigare luftrumskränkningar:

– Att det sker riktiga, oavsiktliga kränkningar, det vet nog alla som jobbar med flygvapen. Att det sker i sådan omfattning som just nu, och dessutom i ett väldigt spänt säkerhetsläge och med en upplevd oförsiktighet, det är lite nytt och det ska vi vara på vår vakt emot.

Utöver försvarsfrågorna fortsätter EU sina ansträngningar att försvaga den ryska ekonomin. Ett nittonde sanktionspaket är under utarbetande, och tecken tyder på att medlemsländerna närmar sig en överenskommelse om att använda de frysta ryska tillgångarna, vilka huvudsakligen finns deponerade i Belgien.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har presenterat ett förslag om att utnyttja 140 miljarder euro i ett så kallat reparationslån till Ukraina, med de frysta ryska tillgångarna som säkerhet.

– Det är inte bara europeiska skattebetalare som ska betala för stödet till Ukraina, utan det är Ryssland som ska hållas ansvarigt, förklarade von der Leyen i samband med mötet.

Toppmötet i Köpenhamn ägde rum i skuggan av en allt mer komplex säkerhetssituation i Europa, där avvägningen mellan effektiva motåtgärder och diplomatiska överväganden blir allt mer utmanande för EU:s ledare.