Kristersson varnar för splittrat europeiskt stöd till Ukraina

Efter fyra års krig i Ukraina varnar statsminister Ulf Kristersson för en växande risk att det europeiska stödet för Ukraina kan försvagas och splittras. Under ett besök i Kiev, i samband med årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion, lyfte Kristersson fram sin oro över Rysslands långsiktiga strategi.

”Jag är rädd för att Rysslands strategi är precis denna: att dra ut på kriget så länge att stödet i flera europeiska demokratier vacklar. Vi måste akta oss noga för rysk desinformation. I Sverige har vi hittills stått emot den rätt väl”, sade Kristersson under ett intervjutillfälle i den ukrainska huvudstaden.

Besöket ägde rum samtidigt som ett nytt sanktionspaket mot Ryssland och ett kritiskt lån till Ukraina på 19 miljarder euro blockerades i sista stund av Ungern. Lånet beskrivs som helt avgörande för den ukrainska statsbudgeten. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade dock att hitta alternativa vägar för att få ut pengarna till Ukraina.

”Det var skamligt av Ungern att blockera det i sista stund”, kommenterade Kristersson, som också nämnde att det nu pågår intensiva diskussioner inom EU om hur man ska kunna undvika att enskilda länder systematiskt blockerar beslut där det i övrigt råder bred enighet.

Kristersson reste till Kiev tillsammans med ledarna för övriga nordisk-baltiska länder. På plats fanns även representanter för EU och ”De villigas koalition”, en grupp bestående av cirka 30 länder som stöttar Ukraina. Märkbart frånvarande var representanter från USA, vilket Kristersson betecknade som ”ett dåligt tecken”.

USA:s roll som medlare och landets minskade militära stöd till Ukraina diskuterades under besöket. Kristersson uttryckte viss förståelse för president Volodymyr Zelenskyjs fortsatta deltagande i trepartssamtal med USA och Ryssland, men underströk samtidigt att Sverige inte ser några verkliga fredssignaler från den ryska sidan.

”Så länge Zelenskyj tror att det finns en potential i trepartssamtalen och tror på USA när de hävdar att Ryssland faktiskt vill ha fred – och att Ukraina därför ska förbli i samtalen, ja, då ska vi stötta Ukraina. Samtidigt är vi måna om att tala om att vi inte ser sådana signaler alls från Putin. Vad vi ser är ett oförsonligt Ryssland med maximalistiska krav.”

Statsministern framhöll att EU har fler åtgärder att vidta för att öka trycket på Ryssland. Han pekade särskilt ut det ryska bankväsendet som en nyckelsektor där USA och EU tillsammans skulle kunna åstadkomma betydande effekter genom koordinerade sanktioner. Hittills har dock länderna inte kunnat enas om verkningsfulla gemensamma åtgärder.

EU kan även öka pressen på Kina och fortsätta arbetet med att jaga den ryska ”skuggflottan” som används för att kringgå sanktioner, menade Kristersson.

Under kvällens presskonferens i Marinskijpalatset, där Ukrainas regering har sitt säte, deltog de nordisk-baltiska ledarna tillsammans med president Zelenskyj. Den ukrainske presidenten betonade att även mindre länder kan göra betydelsefulla insatser för att hjälpa Ukraina.

”Varje röst spelar roll! Se bara vad ett annat litet land – Ungern – kan ställa till med”, sade Zelenskyj, vilket underströk hans frustration över Ungerns blockering av EU-stödet.

På en fråga från Sveriges Radio om hur kriget förändrat honom personligen, svarade Zelenskyj eftertänksamt: ”Jag har blivit ensam och jag ägnar mig numera bara åt allvarliga saker. Jag har inga vänner. Jag har partners, men inga vänner. Jag har inte tid med vänskap.”

Kristersson, som besökt Ukraina flera gånger under kriget, avslutade med en reflektion kring det ukrainska folkets offervilja: ”Det finns en lärdom att dra av det, tycker jag, om hur mycket demokratin är värd.”

Mötet i Kiev präglades av stark samsyn bland de närvarande länderna, men underströks samtidigt av oron för att splittringen inom EU kan komma att öka om kriget drar ut på tiden – precis den effekt som många bedömare menar att Ryssland eftersträvar med sin nuvarande strategi.