Lågt stöd för Trump – men kärnväljarna sviker inte

I den brittiska stadsdelen Westminster möts man fortfarande av delade meningar om USA:s tidigare president Donald Trump, trots att det nu gått ett år sedan hans presidentskap avslutades. Undersökningar visar att stödet för Trump minskade avsevärt under hans tid som president, men att han ändå lyckades behålla en stabil väljarbas.

Opinionsmätningar under Trumps ämbetsperiod visade en nedåtgående trend i hans popularitet efter att han svors in som USA:s 45:e president. Trots detta bottnade hans förtroendesiffror runt 40 procent – en nivå som förblev relativt stabil under större delen av hans mandatperiod, även genom flera kontroversiella beslut och uttalanden.

”Han är den bästa president vi någonsin haft,” säger Anne Richardsson, en hängiven Trumpsupporter som DN träffade i Westminster. Hennes åsikt representerar den kärnväljarbas som fortsatt visar starkt stöd för den tidigare presidenten.

Politiska analytiker har länge fascinerats av fenomenet med Trumps orubbliga stödbas. Professor Lars Johansson vid Uppsala universitet, expert på amerikansk politik, förklarar: ”Trump lyckades skapa en närmast kultstatus bland sina anhängare. Det handlar om en känsla av att han talar direkt till dem, att han representerar ett alternativ till det etablerade politiska systemet som många väljare känner sig svikna av.”

Denna lojalitet märks särskilt bland väljare från amerikanska landsbygden och rostbältet – områden som upplevt ekonomisk nedgång under flera decennier. För många av dessa väljare representerade Trump ett hopp om förändring och ett återställande av deras ekonomiska trygghet.

Statistik från Pew Research Center visar att Trumps godkännandesiffror varierade kraftigt mellan olika demografiska grupper. Medan stödet bland vita väljare utan högskoleutbildning konsekvent låg runt 60 procent, var siffrorna betydligt lägre bland minoriteter och högutbildade.

I jämförelse med tidigare presidenter hade Trump ovanligt stabila förtroendesiffror – dock på en historiskt låg nivå. De flesta presidenter upplever större variationer i sina godkännandesiffror, ofta med höga tal i början av mandatperioden följt av en nedgång. Trump däremot började med relativt låga siffror som sedan förblev anmärkningsvärt konstanta.

”Det som gör Trump unik är att hans förtroendesiffror varken steg markant vid stora framgångar eller sjönk drastiskt vid motgångar,” förklarar Maria Eriksson, statsvetare vid Stockholms universitet. ”Det tyder på att stödet för honom inte i första hand baserades på politiska resultat utan snarare på identifikation och kulturell samhörighet.”

Den politiska polariseringen i USA, som förstärktes under Trumps presidentskap, har fortsatt att prägla det amerikanska samhället. Medan hans anhängare fortfarande ser honom som en politiker som stod upp för ”vanliga amerikaner”, betraktar hans kritiker honom som ett hot mot demokratiska institutioner.

Efterdyningarna av Trumps presidentskap och hans fortsatta inflytande över det republikanska partiet förblir ett dominerande tema i amerikansk politik. Trots att han lämnade Vita huset för ett år sedan, visar undersökningar att han fortfarande har ett starkt grepp om partiets väljarbas.

”Det vi ser är resultatet av en djupgående förändring i amerikansk politik där personlig lojalitet till en ledare har blivit viktigare än traditionella partipolitiska principer,” säger Eriksson.

Denna utveckling utgör en utmaning för det politiska landskapet i USA, där båda partierna nu måste navigera i en miljö präglad av djupa samhälleliga klyftor och misstro mot etablerade institutioner.

För Anne Richardsson och miljontals andra Trumpanhängare spelar dessa bredare trender mindre roll. De fortsätter att stödja mannen de ser som en politisk outsider som vågade utmana status quo – oavsett vad opinionsmätningarna säger.