Madagaskars president: Kuppförsök pågår

Den politiska krisen på Madagaskar trappas upp när militären ansluter till protesterna

En allvarlig politisk kris utvecklar sig på Madagaskar där delar av landets militär nu har anslutit sig till de omfattande regeringskritiska demonstrationerna. Under lördagen ställde sig militära enheter sida vid sida med tusentals demonstranter i huvudstaden Antananarivo och uppmanade säkerhetsstyrkorna att ”vägra order om att skjuta” mot protesterande medborgare.

Protesterna, som pågått i över två veckor och främst leds av unga madagasker, fick ett dramatiskt uppsving när soldater från specialenheten Capsat öppet började stödja demonstranterna. I ett dramatiskt utspel på söndagen hävdade Capsat att de nu tagit kontroll över hela landets militära styrkor.

”Från och med nu kommer alla militära order – oavsett om det gäller land, luft eller flottan – att utfärdas från Capsats högkvarter”, meddelade en grupp officerare i ett videoklipp som spridits i medier enligt AFP. Detta extraordinära påstående har ännu inte kommenterats av den officiella militärledningen eller andra enheter inom försvaret.

President Andry Rajoelina reagerade snabbt och i starka ordalag. I ett officiellt uttalande hävdar presidentämbetet att ”ett försök att olagligt och med våld ta makten, i strid med konstitutionen och de demokratiska principerna, för närvarande pågår på landets territorium.” Uttalandet riktar sig både till den egna befolkningen och till det internationella samfundet, i vad som kan tolkas som en vädjan om stöd i den allt mer tillspetsade situationen.

Lördagens protester blev de våldsammaste hittills i den senaste vågen av oroligheter. Enligt lokala medier rapporterade räddningstjänsten två döda och 26 skadade när demonstrationerna intensifierades. Detta följer på den tidigare våldsvågen från slutet av september, då över 20 personer dödades och omkring 100 skadades i samband med protesterna.

Demonstrationerna som började i slutet av september utlöstes av grundläggande samhällsproblem som dålig vatten- och elförsörjning i landet. Missnöjet har dock djupare rötter i den utbredda fattigdomen och bristande utveckling som präglat Madagaskar under lång tid.

Madagaskar, en önation i Indiska oceanen med cirka 28 miljoner invånare, räknas till ett av världens fattigaste länder. Trots rika naturtillgångar och en unik biodiversitet lever omkring 75 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen. Landet har sedan självständigheten från Frankrike 1960 regelbundet upplevt omfattande folkliga protester och politiska kriser.

Andry Rajoelina, som först kom till makten efter en militärstödd kupp 2009, valdes senast till president 2018 och har mött kritik för bristande demokratiska reformer och hantering av landets ekonomiska utmaningar. Hans regering har anklagats för korruption och misslyckande med att förbättra levnadsvillkoren för den genomsnittlige madagasken.

Den nuvarande situationen med delar av militären som öppet trotsar presidenten skapar en mycket osäker politisk situation. Historiskt har militären spelat en avgörande roll i Madagaskars maktskiften, och deras positionering i den aktuella krisen kan bli avgörande för landets politiska framtid.

Internationella observatörer följer nu utvecklingen noga. Flera regionala organisationer, inklusive Afrikanska unionen, har uttryckt oro över situationen och uppmanat alla parter att visa återhållsamhet och söka en fredlig lösning genom dialog.

För den redan hårt prövade befolkningen innebär den politiska instabiliteten ytterligare påfrestningar i en vardag som redan präglas av ekonomiska svårigheter, återkommande naturkatastrofer och bristande tillgång till grundläggande samhällstjänster.