Många frågetecken om Ukrainas val och folkomröstning

Ukraina pressas av USA att hålla val och folkomröstning om territoriella eftergifter

Enligt uppgifter från ukrainska och västerländska tjänstemän planerar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att meddela att landet kommer att genomföra val och en folkomröstning senast den 15 maj. Detta sker efter påtryckningar från USA, som villkorar landets önskade säkerhetsgarantier med genomförandet av dessa demokratiska processer.

Källor till Financial Times hävdar att Zelenskyj planerar att tillkännage valet och folkomröstningen den 24 februari, vilket markerar fyraårsdagen av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina. Den amerikanska brådskan uppges delvis bero på att Trumpadministrationen vill få frågan avklarad långt före mellanårsvalen i november.

Martin Kragh, biträdande chef för Utrikespolitiska institutets centrum för Östeuropastudier, ser dock flera betydande hinder för genomförandet.

”Det finns en massa frågetecken, varav ett av de största är om det över huvud taget är genomförbart. Det handlar givetvis om grundlagen som man måste ändra, men också om allt praktiskt som exempelvis hur val kan genomföras på platser som Ryssland attackerar med kryssningsrobotar och när miljoner röstberättigade är på flykt inom eller utanför Ukraina,” säger Kragh.

Han uttrycker även oro över att USA:s påtryckningar underminerar internationella avtal som skyddar Ukrainas territoriella integritet.

”Genom att skapa det här trycket underminerar Trump-administrationen helt skrivelserna i Budapestuppgörelsen från 1994. Också USA har undertecknat det och därmed förbundit sig att försäkra och respektera Ukrainas territoriella integritet,” förklarar Kragh.

Budapestmemorandumet från 1994 var ett avtal där Ukraina avstod från kärnvapen i utbyte mot säkerhetsgarantier från bland annat USA och Ryssland. Dessa garantier inkluderade respekt för Ukrainas suveränitet och territoriella gränser.

Den rapporterade utvecklingen är anmärkningsvärd eftersom den antyder att Zelenskyj överväger eftergifter som tidigare ansetts otänkbara. Kragh påpekar att det ukrainska folket generellt är emot idén att överge territorier i Donetsk och Luhansk, och att tilliten till både Ryssland och USA är mycket låg.

”Låt oss hypotetiskt säga att det trots allt genomförs så återstår frågan om vad utfallet blir. Opinionen i Ukraina är ju emot tanken på att överge territorier i Donetsk och Luhansk, och tilliten till framför allt Ryssland, men också USA, är väldigt låg,” säger han.

En central fråga är om Ryssland skulle acceptera resultatet av eventuella ukrainska val och folkomröstningar. Kragh är skeptisk och pekar på risken att en sådan process inte skulle lösa konflikten.

”Risken är stor att det här inte skulle lösa någonting för att från officiellt ryskt håll fortsätter man insistera på sina politiska och militära mål som är mer långtgående än att bara roffa åt sig Donbass. Det finns inga garantier alls som säger att Ryssland skulle revidera sina maximalistiska mål.”

Detta skulle kunna leda till att konflikten fortsätter och dessutom skapa djupa klyftor i det ukrainska samhället, vilket enligt Kragh kan vara ett av Kremls strategiska mål.

Ukrainas erfarenheter av ryska löften sedan annekteringen av Krim 2014 har skapat en grundläggande misstro mot ryska garantier.

”Sedan Rysslands annektering av Krim 2014 vet ukrainarna att inget avtal med Putins signatur har något som helst värde, inga löften han kan ge heller. De har lärt sig den hårda vägen att Putin kan säga en sak ena dagen, en helt annan nästa dag,” avslutar Kragh.

Situationen illustrerar den komplexa geopolitiska verklighet som Ukraina befinner sig i, där landets suveränitet och framtid balanseras mellan rysk aggression och västliga påtryckningar med varierande agendor.