Marianne Björklund: Har inte omhuldandet av katter gått lite för långt?

I den thailändska huvudstaden Bangkok är katter ett vanligt inslag i stadsbilden. De finns överallt – från tempelområden till restauranger och kaféer. På gatorna lever de sina liv parallellt med stadens mänskliga invånare, och deras närvaro har blivit en naturlig del av den urbana miljön.

Vid frukostplatserna runt om i staden väntar katter tålmodigt på att få ta del av matresterna. De rör sig smidigt mellan borden och visar en anmärkningsvärd djärvhet i sin jakt på föda. Med vaksamma ögon registrerar de varje bit mat som hamnar på marken och kastar sig blixtsnabbt över den. Vissa katter har utvecklat ett ännu mer framfusigt beteende och sätter sig på tomma stolar intill matgästerna, där de stirrar med hungriga, vädjande ögon.

Fenomenet med gatukatter är särskilt tydligt i de asiatiska storstäderna, där den täta bebyggelsen och det varma klimatet skapar gynnsamma förhållanden för katter att föröka sig och överleva utan mänsklig omsorg. I Bangkok har katternas närvaro blivit en del av stadens identitet, och många invånare har utvecklat en ambivalent relation till dessa självständiga varelser.

Vid stadens många tempel har katterna en speciell status. Här rör de sig fritt mellan de heliga buddastatyerna och omgivande byggnader. Templen har sedan länge varit fristad för herrelösa djur, och många troende betraktar det som en from gärning att mata de katter som lever där. Denna tradition har djupa rötter i buddhismen, där omsorg om alla levande varelser ses som en dygd.

Relationen mellan stadsbor och gatukatter speglar en bredare kulturell inställning till djur i det thailändska samhället. Till skillnad från många västerländska städer, där husdjur oftast lever inomhus och är tydligt knutna till specifika ägare, existerar Bangkoks katter i ett slags mellanrum – varken helt vilda eller helt domesticerade.

Stadens gatukatter fyller också en praktisk funktion genom att hålla efter skadedjurspopulationen. I en stad med tropiskt klimat, där råttor och möss annars skulle kunna föröka sig snabbt, utgör katterna ett naturligt försvar mot skadedjursinvasioner. Detta bidrar till att invånarna generellt tolererar och ibland till och med uppmuntrar katternas närvaro.

Men situationen för gatukatter är inte utan problem. Många lider av sjukdomar, undernäring och skador. Dessutom bidrar den okontrollerade förökningen till att antalet herrelösa katter ständigt ökar. På senare år har dock flera djurrättsorganisationer etablerat sig i Bangkok med program för sterilisering, vaccinering och omhändertagande av sjuka djur.

Turistnäringen har också upptäckt potentialen i Bangkoks kattbefolkning. ”Kattkaféer”, där besökare kan umgås med katter samtidigt som de fikar, har blivit populära inslag i stadens underhållningsutbud. Flera resebyråer erbjuder numera ”katt-turer” till platser där särskilt många eller fotogena katter brukar hålla till, och i sociala medier florerar otaliga bilder av Bangkoks gatukatter.

Stadens myndigheter har ett kluvet förhållande till situationen. Å ena sidan erkänns katterna som en del av stadens charm och turistattraktion, å andra sidan finns oro för folkhälsoaspekter och djurvälfärdsfrågor. Flera initiativ för att hantera situationen har lanserats, men problemets omfattning gör det svårt att implementera heltäckande lösningar.

Beteendet hos Bangkoks katter – särskilt de som vistas nära restauranger och matställen – visar på en anmärkningsvärd anpassningsförmåga. De har lärt sig att tolka mänskligt beteende och utnyttja situationer för att maximera sina chanser till föda. Denna intelligens och anpassningsförmåga är ett exempel på hur djur kan skapa sig nischer i urbana miljöer som primärt är utformade för människor.

För besökare i Bangkok blir mötet med stadens kattbefolkning ofta en minnesvärd del av reseupplevelsen – ibland irriterande när en katt försöker stjäla mat från tallriken, men oftast ett charmigt inslag i en stad full av kontraster och liv.