Pakistans flygattacker mot Afghanistan eskalerar långvarig konflikt

Spänningarna mellan Pakistan och Afghanistan har nått en ny kritisk punkt efter att Pakistan på fredagen inledde omfattande flygattacker mot flera strategiska mål i Afghanistan, inklusive huvudstaden Kabul. Operationen, som Pakistans regering kallar ”Operation rättfärdig ilska”, riktades även mot den sydvästliga provinsen Paktia samt Kandahar – talibanrörelsens historiska fäste och hemvist för deras ledare Hibatullah Akhundzada.

”Vårt tålamod är slut. Nu är det öppet krig,” deklarerade Pakistans försvarsminister Khawaja Mohammad Assif i ett uttalande som markerar en dramatisk upptrappning i den redan ansträngda relationen mellan grannländerna.

Attackerna kommer efter månader av ökade spänningar. Redan i oktober förra året utbröt väpnade konflikter vid den gemensamma gränsen som krävde ett betydande antal dödsoffer. Den bräckliga vapenvila som då förhandlades fram genom medling från Turkiet, Qatar och Saudiarabien är nu definitivt bruten.

För civilbefolkningen får konflikten omedelbara konsekvenser. Invånare i gränsområdena i båda länderna har uppmanats att lämna sina hem, medan invånare i Kabul rapporterar om explosioner från de pakistanska flygattackerna.

En komplex relation med djupa rötter

Relationen mellan Pakistan och Afghanistan är historiskt komplicerad. Länderna delar en 2 600 kilometer lång gräns och har betydande kulturella band med intensivt handelsutbyte. När Afghanistan invaderades av Natoledda styrkor 2001 gav Pakistan stöd till afghanska talibaner som då fördrevs från makten. När USA sedan drog sig ur landet 2021 och talibanerna återkom till makten välkomnades detta initialt av Pakistan. Dåvarande premiärminister Imran Khan hyllade utvecklingen med orden att Afghanistan hade ”brutit slaveriets kedjor”.

Men sedan talibanernas maktövertagande har relationerna försämrats drastiskt. Pakistan anklagar nu den afghanska talibanregeringen för att ge skydd åt den pakistanska talibanrörelsen Tehreek-e-Taliban Pakistan (TTP), en väpnad grupp som regelbundet genomför attacker mot pakistanska säkerhetsstyrkor, religiösa platser och civila mål.

Anklagelser och motanklagelser

Helgens upptrappning föregicks av en våg av attacker och självmordsbombningar mot pakistansk militär och polis, något Pakistan hävdar orkestrerades av TTP med afghanskt stöd. Pakistanska myndigheter anklagar Kabul för att medvetet härbärgera terrorgrupper och låta dem operera fritt från afghanskt territorium.

”Talibanregimen samlar hela världens terrorister,” hävdar pakistanska ledare i sina uttalanden efter attackerna.

Den afghanska talibanregimen avvisar anklagelserna och menar att Pakistans säkerhetsproblem är inhemska. Kabul har i sin tur anklagat Pakistan för att gömma IS-krigare, en grupp som står i direkt konflikt med de afghanska talibanerna.

FN:s säkerhetsråd bekräftar dock i en rapport att den afghanska regeringen bistår TTP med vapen, inklusive drönare och gevär. Rapporten hävdar även att al-Qaida ”fortsatt har beskydd av myndigheterna” i Afghanistan, vilket ytterligare komplicerar den regionala säkerhetsbilden.

Militär obalans mellan grannarna

Den militära styrkebalansen är kraftigt förskjuten till Pakistans fördel. Pakistan, som har nära relationer med Kina, förfogar över en modern vapenarsenal, omkring 600 000 soldater och kärnvapen.

Afghanistan, å andra sidan, saknar ett modernt försvar och förlitar sig huvudsakligen på vapen som lämnats kvar efter tidigare sovjetiska och amerikanska invasioner. Landets främsta militära styrka ligger i decennier av erfarenhet av gerillakrigföring i svår terräng.

Afghanistan har ännu inte svarat officiellt på Pakistans krigsförklaring, men militära analytiker bedömer att om Pakistan fortsätter sina attacker kommer talibanregimen sannolikt att svara med gerillaattacker längs den gemensamma gränsen.

Den nuvarande konflikten hotar att destabilisera en redan skör region och skapa ytterligare humanitära kriser i två länder som redan kämpar med omfattande ekonomiska och sociala utmaningar.