Marianne Björklund: Trump knuffar Kanada i famnen på Kina – andra kan följa efter

I den snabbt föränderliga världsordningen omvärderar Kanada strategiskt sina utrikesrelationer. Den kanadensiske premiärministern Mark Carney konstaterade nyligen i ett uppmärksammat tal i Davos att den regelbaserade världsordningen håller på att falla sönder. Utan att nämna Donald Trump vid namn var det för de flesta uppenbart vem han syftade på som den bakomliggande orsaken till denna utveckling.

Trumps utrikespolitik har orsakat djup oro bland USA:s traditionella allierade. För Kanada är situationen särskilt alarmerande. Trump har vid upprepade tillfällen föreslagit att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat och infört kännbara tullar på viktiga kanadensiska exportvaror. Med tanke på att USA tar emot hela två tredjedelar av Kanadas export är dessa åtgärder inte bara förnedrande utan även ekonomiskt förödande för det nordamerikanska grannlandet.

Mot denna bakgrund genomförde Carney nyligen ett historiskt besök i Kina, där han presenterade ett nytt strategiskt samarbetsavtal. Detta representerar en dramatisk vändning i Kanadas Kinapolitik. För bara ett år sedan betraktade Carney Kina som Kanadas största säkerhetsrisk. De bilaterala relationerna har varit extremt ansträngda sedan 2018, då Kanada på USA:s begäran grep en högre chef från det kinesiska telekomföretaget Huawei, vilket följdes av att Kina svarade med att frihetsberöva två kanadensiska medborgare.

Den nya överenskommelsen mellan Kanada och Kina får betydande konsekvenser för regionens handelsdynamik. Bland annat kommer USA:s försök att blockera kinesiska elbilar på den nordamerikanska marknaden att undermineras. Trots att Kanada tidigare följde USA:s exempel och införde 100-procentiga tullar på kinesiska elbilar, har landet nu gjort en helomvändning. De nya tullsatserna sänks drastiskt till 6,1 procent, och Kanada öppnar för import av upp till 49 000 kinesiska elbilar årligen. Som motprestation förväntas Kina öka sina inköp av kanadensiska jordbruksprodukter och fossila bränslen.

Kanada är inte ensamt om att omvärdera sin relation till Kina i skuggan av Trumps oförutsägbara utrikespolitik. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer planerar ett besök i Kina – det första av en brittisk regeringschef sedan 2018. Inför resan har han uttryckt en önskan att återuppliva den ”gyllene eran” i de ekonomiska förbindelserna med Kina, enligt rapporter från Reuters. Förväntningarna är höga på ökad export av brittisk whisky och lax till Kina, samt fördjupat samarbete inom grön industri och läkemedelssektorn.

Paradoxalt nog betraktas nu Kina av många länder som en mer förutsägbar handelspartner än USA under Trumps ledning. Visserligen finns det aspekter av Kinas politik som demokratiska länder finner problematiska – exempelvis hoten mot Taiwan, kränkningar av mänskliga rättigheter, tystandet av kritiker och vägran att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Men dessa ståndpunkter är åtminstone konsekventa och förutsägbara, till skillnad från Trumps oberäkneliga agerande på den internationella arenan.

Kina har dessutom positionerat sig som global ledare inom grön teknologi, ett område som Trump öppet har förlöjligat men som länder som Kanada ser som strategiskt viktigt för framtiden.

Trots denna utveckling kan Kina inte helt ersätta USA som internationell partner. Storbritannien är exempelvis beroende av USA för kärnvapen, stridsflyg och molntjänster – områden där enpartistaten Kina inte utgör ett trovärdigt alternativ.

För Kina är denna geopolitiska omstöpning dock högst välkommen. Splittringen mellan USA och dess traditionella allierade stärker Kinas globala inflytande och ger landet möjlighet att framställa sig som en stabil aktör i en turbulent värld. Trumps utrikespolitik har, oavsiktligt, blivit ett kraftfullt verktyg för Kina att förbättra sitt internationella anseende och utöka sin diplomatiska och ekonomiska räckvidd.