Marianne Björklund: Trumps ”Donroedoktrin” kan bana väg för Kina att inta Taiwan

Under tisdagen kom ovanligt snabba och kraftfulla fördömanden från Kinas kommunistparti efter USA:s militäroperation mot Venezuela och tillfångatagandet av president Nicolás Maduro. I skarpa ordalag anklagade kinesiska talespersoner USA för allvarliga brott mot internationell rätt – en anmärkningsvärd tydlighet jämfört med den betydligt mer återhållsamma retoriken när Ryssland invaderade Ukraina.

Bakom Kinas skarpa reaktion ligger strategiska intressen. Venezuela utgör en betydelsefull ideologisk bundsförvant för Kina i Latinamerika och är dessutom en viktig oljeleverantör. Trots att Kina officiellt fördömer aktionen och beskriver USA som en global mobbare som nonchalerar internationella normer, kan Trumps agerande paradoxalt nog medföra vissa fördelar ur kinesiskt perspektiv.

I kinesiska sociala medier blev denna dubbelhet särskilt tydlig. Många användare drog snabbt paralleller till situationen mellan Kina och Taiwan – den självstyrande ögruppen som Peking betraktar som en utbrytarprovins och hotar att återta med militära medel om fredliga lösningar misslyckas. Diskussionerna kretsade kring huruvida Kina skulle kunna använda USA:s Venezuela-operation som förebild och legitimering för egna militära aktioner, särskilt med tanke på den relativt milda internationella kritiken mot USA:s agerande.

Det finns dock väsentliga skillnader i dessa scenarier. Kommunistpartiet betraktar Taiwan som en integrerad del av Kinas territorium, vilket enligt deras tolkning skulle göra en militäroperation till en ”intern angelägenhet” snarare än ett brott mot internationell rätt – en tolkning som givetvis är starkt ifrågasatt internationellt.

En mer odiskutabel skillnad ligger i ländernas politiska strukturer. Till skillnad från Maduro, som möter omfattande folkligt motstånd och anklagas för valfusk, åtnjuter Taiwans president Lai Ching-te brett folkligt stöd. Taiwan har dessutom väletablerade kontinuitetsplaner för sin regering vid krissituationer. Att tillfångata presidenten skulle därmed inte automatiskt innebära kontroll över Taiwan. Därtill kommer Taiwans mer sofistikerade försvarssystem jämfört med Venezuelas militära kapacitet.

För Kina kan det dock vara gynnsamt att Trump signalerar ett fokus på andra delar av världen. Efter Venezuela-operationen har den amerikanska presidenten antytt beredskap för liknande aktioner mot länder som Colombia, Mexiko och till och med Grönland. Hans så kallade ”Donroedoktrin” indikerar en koncentration på den västra hemisfären, med tydliga anspelningar på den historiska Monroedoktrinen från 1823, där USA deklarerade att de amerikanska kontinenterna skulle vara fredade från europeisk kolonial inblandning.

Detta antyder en potentiell ny världsordning där stormakter delar upp globala intressesfärer: USA dominerar Amerika, Ryssland får inflytande över Europa och Kina kontrollerar Asien. En sådan utveckling skulle potentiellt underlätta kinesiska ambitioner gentemot Taiwan genom minskad amerikansk inblandning i regionen.

Samtidigt kan Peking inte ignorera risken för amerikansk militär intervention till Taiwans försvar. Trumps oförutsägbara natur utgör en osäkerhetsfaktor, och Taiwansundet har avgörande betydelse för global handel. Dessutom dominerar Taiwan världens produktion av avancerade halvledare, en industri som USA är fast beslutna att inte låta hamna under kinesisk kontroll.

Den geopolitiska utvecklingen efter USA:s Venezuela-operation skapar därmed ett komplext kalkylerande i Peking, där officiella fördömanden blandas med strategiska överväganden om hur situationen kan utnyttjas för att främja Kinas långsiktiga ambitioner i Asien-Stillahavsområdet, särskilt gällande Taiwan.