Marianne Björklund: Yoon döms till livstid – kuppen blottar ett polariserat land

Sydkoreas före detta president döms till livstid efter misslyckat kuppförsök

I en historisk dom på tisdagen dömdes Sydkoreas tidigare president Yoon Suk-yeol till livstids fängelse för sitt försök att genomföra en statskupp den 3 december 2024. Händelsen, som varade endast sex timmar, chockade ett land känt för sin stabila demokrati, teknologiska framgångar och kulturella inflytande genom k-pop.

Den dramatiska kvällen inleddes när Yoon Suk-yeol överraskande beordrade militären att inta parlamentet och avlägsna folkvalda politiker. Samtidigt tog han kontroll över landets medier och införde utegångsförbud i hela landet. Enligt utredningen hade presidenten under flera månader konspirerat med en mindre grupp allierade för att genomföra statskuppen.

Motivet bakom Yoons drastiska agerande var enligt domstolen en växande frustration över att oppositionen, som hade majoritet i parlamentet, kontinuerligt röstade ner hans lagförslag. För att rättfärdiga sina handlingar anklagade Yoon oppositionen för att vara spioner styrda av Nordkorea och Kina. Han hävdade även att det föregående valet hade manipulerats – en retorik som påminner om den som använts i andra polariserade demokratier.

Kuppförsöket möttes dock av ett omedelbart och kraftfullt motstånd från den sydkoreanska befolkningen. Trots minusgrader strömmade tusentals medborgare till parlamentet för att protestera. ”Jag var redo att ta en kula för demokratin”, berättade en kvinna för DN, som lämnat sitt hem mitt i natten för att delta i protesterna.

Även inom militären fanns ett betydande motstånd mot presidentens order. Flera soldater valde att buga ursäktande inför demonstranterna istället för att följa order om att använda våld. Samtidigt lyckades parlamentsledamöter samla sig och rösta ner statskuppen, vilket effektivt avslutade det korta men dramatiska maktövertagandeförsöket.

Rättegången mot Yoon har pågått under flera månader och har följts intensivt av både inhemska och internationella medier. Domen, som föll på tisdagen, bekräftar att Sydkoreas rättssystem betraktar attacken på parlamentet som ett extraordinärt allvarligt brott mot landets konstitution och demokratiska principer.

Utanför domstolen samlades tusentals av Yoons anhängare som reagerade med ilska och sorg när domen tillkännagavs. Scenen illustrerar tydligt den djupa polarisering som präglar dagens Sydkorea. På ena sidan finns konservativa krafter som använder retorik påminnande om den amerikanska högern, med slagord som ”stop the steal” och ”make Korea great again” på sina kepsar, tillsammans med amerikanska flaggor.

På andra sidan står de som ser kuppförsöket som ett existentiellt hot mot landets demokratiska institutioner och som nu andas ut efter domstolens beslut. Denna splittring utgör en enorm utmaning för den nuvarande presidenten Lee Jae-myung, som måste försöka hela ett polariserat land.

Händelserna i Sydkorea har väckt stor uppmärksamhet internationellt, särskilt i andra demokratier som kämpar med politisk polarisering. Sydkorea har sedan 1980-talet utvecklats från militärdiktatur till en av Asiens mest välfungerande demokratier, parallellt med en exceptionell ekonomisk utveckling som gjort landet till en global ledare inom elektronik, bilproduktion och populärkultur.

Att landets demokratiska institutioner lyckades stå emot kuppförsöket ses av många bedömare som ett bevis på systemets robusthet, men händelsen har också blottlagt sårbarheter och spänningar som länge legat under ytan i det sydkoreanska samhället.

För president Lee Jae-myung väntar nu den svåra uppgiften att försöka ena ett splittrat land samtidigt som han måste hantera komplexa regionala säkerhetsutmaningar, inte minst relationerna med Nordkorea och den ökande spänningen mellan USA och Kina.