Michael Winiarski: Trump kan få fredspriset – men hinner han det i år?

Nobelpriset för fred har genom historien ofta tilldelats framstående politiker och världsledare som arbetat för global fred och stabilitet. Denna tradition har dock inte alltid varit problemfri eller okontroversiell, då vissa pristagare senare kommit att ifrågasättas för sina handlingar eller politiska beslut efter prisutdelningen.

I år har den tidigare amerikanska presidenten Donald Trump seglat upp som en av favoriterna till det prestigefyllda priset. Trump, som själv vid flera tillfällen uttryckt att han förtjänar utmärkelsen, har nyligen fått förnyad uppmärksamhet i Nobelsammanhang efter sin inblandning i fredsprocessen i Mellanöstern.

Spekulationerna kring hans kandidatur har intensifierats efter att han spelat en roll i att driva igenom den första fasen av en potentiell fredsplan för Gaza-konflikten. Detta diplomatiska initiativ kommer dock sent i Nobelkommitténs bedömningsprocess, vilket väcker frågor om huruvida kommittén hinner ta hänsyn till denna utveckling innan årets pristagare tillkännages.

Den norska Nobelkommittén, som ansvarar för utdelningen av fredspriset, står inför en komplex uppgift. Kommittén måste väga Trumps bidrag till fredsprocessen mot andra potentiella kandidaters insatser, samtidigt som den behöver ta hänsyn till den polarisering som omgärdar den förre presidentens person och politik.

Historiskt sett har utdelningen av Nobels fredspris till politiska ledare varit föremål för debatt. Flera tidigare pristagare har senare kritiserats när deras handlingar inte levt upp till priskommitténs förhoppningar. Exempel inkluderar Aung San Suu Kyi, vars passivitet inför förföljelsen av rohingyer i Myanmar väckt stark kritik, samt Barack Obama, som fick priset tidigt i sin presidentperiod innan han hunnit uppnå konkreta resultat.

Experter på internationella relationer påpekar att fredsprocessen i Gaza är komplex och skör. Medan första fasen av fredsplanen kan ses som ett positivt steg, återstår många utmaningar innan en hållbar fred kan säkerställas i regionen. Detta faktum komplicerar ytterligare bedömningen av Trumps potentiella bidrag till fredsskapande.

Nobelkommittén har traditionellt värdesatt långsiktigt arbete för fred och konfliktlösning, snarare än enskilda diplomatiska insatser. Detta skulle kunna tala emot Trump som kandidat, samtidigt som kommittén tidigare visat sig villig att premiera oväntade initiativ som brutit dödlägen i långvariga konflikter.

Andra framträdande kandidater till årets fredspris inkluderar flera organisationer som arbetat med humanitära frågor, klimataktivister och människorättsförsvarare från olika delar av världen. Den internationella domstolen ICC, japanska fredskonstitutionens förespråkare Article 9 Association, samt den unga klimataktivisten Greta Thunberg har alla nämnts som potentiella pristagare.

Utdelningen av Nobels fredspris sker vanligtvis i december, men tillkännagivandet av årets pristagare sker betydligt tidigare. Detta innebär att kommittén har begränsad tid att väga in de senaste utvecklingarna i Gaza-konflikten och Trumps roll i dessa händelser.

Oavsett årets vinnare kommer Nobels fredspris fortsätta vara en viktig symbol för fredsskapande insatser globalt. Priset, som instiftades av Alfred Nobel i hans testamente från 1895, har genom åren bidragit till att rikta världens uppmärksamhet mot viktiga fredsinitiativ och personer som riskerat sina liv för att främja fred och förståelse mellan nationer.

Den norska kommitténs beslut väntas med spänning, inte minst mot bakgrund av den geopolitiska instabilitet som präglat de senaste åren, med krig i Ukraina, konflikter i Mellanöstern och ökade spänningar mellan stormakter. I denna kontext blir valet av fredspristagare särskilt symboliskt och potentiellt kontroversiellt.

Slutligen är det värt att notera att processen kring Nobels fredspris är omgärdad av sekretess, och att spekulationer om kandidater och vinnare ofta baseras på begränsad information. Den fullständiga bilden av kommitténs överväganden kommer sannolikt aldrig att bli helt offentlig.