Michael Winiarski: Utländska högerpopulister hjälper pressad Orbán

Den ungerska maktbalansen i förändring – Orbáns styre utmanas av stark opposition

Premiärminister Viktor Orbán uttryckte nyligen i en intervju att han ”inte är rädd för att förlora valet”, trots att hans parti Fidesz enligt aktuella opinionsmätningar ligger märkbart efter oppositionspartiet Tisza under ledning av Péter Magyar.

När Orbán tillfrågades om han skulle acceptera ett valresultat som innebär förlust, svarade han: ”Jag är van vid att vara i opposition, och är inte bekymrad över min politiska överlevnad. Det är inte Magyar som är min motståndare, utan Bryssel.”

Enligt Politicos sammanställning ”Poll of polls” har Magyars parti Tisza ett väljarstöd på 49 procent jämfört med Fidesz 37 procent. Detta representerar en dramatisk förändring från förra valet då Fidesz vann med 54 procent av rösterna, vilket gav partiet hela 64 procent av platserna i parlamentet. Denna oproportionerliga representation beror på Orbáns reformerade valsystem som ger större tyngd åt röster från landsbygden och mindre städer – områden där Fidesz traditionellt har starkt stöd.

En förlust för den högernationalistiska Orbán skulle innebära en avgörande förändring i den europeiska maktbalansen. Under sina många år vid makten har Orbán systematiskt försvagat demokratiska institutioner, begränsat rättsstatens principer och positionerat Ungern som en av Rysslands främsta allierade inom EU, särskilt gällande kriget i Ukraina. Samtidigt har Ungerns ekonomi stagnerat och enligt vissa beräkningar har landet nu den lägsta köpkraften bland EU:s 27 medlemsländer.

I det EU-skeptiska blocket har Orbán för närvarande stöd från Slovakien och Tjeckien, men utan Ungerns deltagande skulle detta block förlora betydande inflytande. Péter Magyar, som beskrivs som liberalkonservativ, förespråkar ett närmare samarbete med EU och har kritiserat Orbáns nära relationer med Rysslands president Vladimir Putin.

Ett maktskifte i Ungern skulle sannolikt leda till ett slut på landets upprepade veton mot EU:s militära stöd till Ukraina. Detta skulle kunna resultera i att Ungern återfår tillgång till frysta EU-medel och potentiellt öppna vägen för förhandlingar om Ukrainas medlemskap i unionen.

Inför hotet om en förlorad högerpopulistisk regering i Ungern har ett antal internationella nationalistiska ledare publicerat en gemensam stödvideo för Orbán. Bland dessa märks Italiens premiärminister Giorgia Meloni, Serbiens president Aleksandar Vucic, Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, Tjeckiens Andrej Babis, Argentinas president Javier Milei, Polens tidigare premiärminister Mateusz Morawiecki, tyska AfD:s ledare Alice Weidel samt den franska presidentkandidaten Marine Le Pen.

Det återstår att se om detta internationella stöd kan vända opinionssiffrorna till Orbáns fördel.

Samtidigt illustreras den växande klyftan mellan de centraleuropeiska länderna Ungern och Polen genom fallet med Zbigniew Ziobro, tidigare polsk justitieminister. Ziobro, som var en central figur i det högernationalistiska partiet PIS (Lag och rättvisa), bidrog till att försvaga den polska rättsstaten, vilket ledde till att EU frös miljarder euro i stöd till Polen.

När Donald Tusk tog över regeringsmakten hösten 2023 påbörjades arbetet med att återställa domstolarnas oberoende, varpå EU-medlen frigjordes. Efter sin avgång har Ziobro åtalats på 26 punkter för bland annat maktmissbruk och slöseri med offentliga medel.

För att undgå gripande flydde Ziobro till Budapest där han beviljats politisk asyl av Viktor Orbán – en handling som fick Polens utrikesminister Radosław Sikorski att fråga på sociala medier: ”Minsk eller Moskva nästa?”

Om Orbán förlorar det kommande valet kan denna fråga snabbt bli högaktuell, då Ziobro kan tvingas söka en ny tillflyktsort för att undvika det polska rättsväsendet.