Förenta nationerna står inför en ny utmaning i form av Donald Trumps förslag att ersätta organisationen med ett ”fredsråd”. Detta representerar inte bara en radikal omvärdering av USA:s roll i det internationella samfundet utan också ett potentiellt paradigmskifte i global diplomati som kan få långtgående konsekvenser för världsordningen.
Trumps förslag kommer vid en tidpunkt då FN redan kämpar med inre splittring och extern kritik. Organisationen, som grundades 1945 för att främja internationellt samarbete och förhindra framtida konflikter efter andra världskrigets förödelse, har under senare år brottats med anklagelser om ineffektivitet och bristande handlingskraft i flera globala kriser.
Den tidigare presidentens vision om ett alternativt ”fredsråd” speglar hans Amerika först-politik som präglade hans första mandatperiod. Analytiker menar att förslaget är ett uttryck för Trumps frustration över multilaterala institutioner som enligt honom begränsar USA:s handlingsfrihet på den globala arenan.
”Detta är ett frontalangrepp mot efterkrigstidens internationella ordning,” säger Sven Andersson, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet. ”Trump ser uppenbarligen FN som ett hinder snarare än ett verktyg för amerikanska intressen.”
Under sin tidigare presidentperiod visade Trump återkommande skepsis mot internationella organisationer och avtal. Han drog tillbaka USA från Parisavtalet, Iran-avtalet och Världshälsoorganisationen. Ett angrepp mot själva FN-systemet skulle dock representera en än mer dramatisk omställning av USA:s utrikespolitik.
Trumps idé om ett ”fredsråd” är fortfarande vagt definierad, men förefaller bygga på en mer selektiv och USA-centrerad form av internationellt samarbete. Kritiker varnar för att en sådan utveckling skulle kunna accelerera en redan pågående fragmentering av den globala ordningen.
”Vi ser redan hur världen glider mot ett mer multipolärt system där olika maktblock konkurrerar om inflytande,” förklarar Maria Johansson, säkerhetspolitisk expert vid Utrikespolitiska institutet. ”Trumps förslag skulle kunna förstärka denna trend och ytterligare försvaga internationella normer och samarbetsmekanismer.”
Reaktionerna från världssamfundet har varit blandade. Flera europeiska ledare har uttryckt oro över förslaget, medan länder som länge varit kritiska mot vad de uppfattar som västdominans inom FN visat ett mer avvaktande förhållningssätt.
En central fråga är huruvida Trump faktiskt skulle ha politisk kapacitet att genomföra en så omfattande förändring av USA:s utrikespolitik. Även med republikansk majoritet i både senaten och representanthuset skulle ett sådant initiativ möta betydande institutionellt motstånd.
”USA:s utrikespolitiska etablissemang är större än en enskild president,” påpekar Johan Eriksson, utrikespolitisk kommentator. ”Dessutom skulle en sådan drastisk omvälvning av USA:s internationella engagemang möta motstånd från både demokrater och traditionella republikaner.”
Inom USA pågår dock en förskjutning mot mer isolationistiska strömningar, särskilt inom det republikanska partiet. Trump har konsekvent kritiserat kostnader förknippade med USA:s internationella åtaganden och argumenterat för att Amerika bör fokusera på inhemska utmaningar.
Oavsett om Trumps vision om ett ”fredsråd” realiseras eller inte, signalerar förslaget en djupgående utmaning för den liberala internationella ordning som USA självt var med och grundade efter andra världskriget.
För Sverige och andra mindre länder står mycket på spel. Den regelbaserade världsordning som FN representerar har traditionellt varit särskilt viktig för små och medelstora stater som saknar stormakternas militära och ekonomiska tyngd.
”En värld där bilaterala relationer och maktpolitik får större betydelse på bekostnad av multilaterala institutioner är generellt sett mindre gynnsam för länder som Sverige,” konstaterar Lisa Bergman vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Medan världen väntar på USA:s nästa presidentval står FN inför uppgiften att demonstrera sin relevans i en tid präglad av växande stormaktsrivalitet och minskad tilltro till globala institutioner. Trumps utspel är på många sätt symptomatiskt för en bredare trend där nationalstatens återkomst utmanar efterkrigstidens internationella samarbetsstrukturer.
19 kommentarer
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Världen might help margins if metals stay firm.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.