”Miljardärerna blir ombedda att bidra – då hotar de med att lämna Danmark”

I Danmark har en vargavinter dragit över Corona Camping i Køge, en timmes bilresa söder om Köpenhamn. Här sitter 53-åriga Pia Jespersen i sitt förtält med el och heltäckningsmatta. Trots en liten värmefläkt behåller hon pälsparkasen och kängorna på.

”Jag har i alla fall ett eget litet hem med väggar och tak. Köpenhamns kommun tyckte att jag skulle ta in på härbärge,” berättar Pia, som tidigare arbetade som truckförare men nu är sjukskriven på grund av KOL. Efter tjugo år i Köpenhamn har hon inte längre råd att bo kvar och har sedan ett år tillbaka husvagnen som sitt hem.

Corona Camping har under de senaste åren återkommande hamnat på lokaltidningarnas förstasidor. Platsen har blivit scenen för en bitter konflikt mellan boende och politiker om rätten att bo kvar under vintern – en strid som speglar den nationella debatten om växande ekonomiska klyftor i Danmark.

”Politikerna har lovat mer välfärd i åratal. I stället blir gapet mellan rik och fattig bara större. Varför byggs det inte bostäder där vanligt folk har råd att bo?” undrar Pia.

När danskarna den 24 mars går till valurnorna står skatter och välfärdsfrågor högt på agendan. Statsminister Mette Frederiksen (S) satte tonen när hon utlyste valet och samtidigt drev igenom matkuponger till utsatta hushåll. Kort därefter kom utspelet om att införa förmögenhetsskatt.

”När den rikaste procenten av befolkningen äger en fjärdedel av danskarnas totala nettoförmögenhet har det blivit för snedvridet,” sade Frederiksen från Folketingets talarstol.

Efter tre års blocköverskridande samarbete mellan Socialdemokratiet, borgerliga Venstre och mittenpartiet Moderaterne har förslaget skapat en tydlig skiljelinje mellan höger och vänster i dansk politik.

Corona Camping var ursprungligen ett ställe för naturister i ett skyddat naturområde, avsett endast för sommargäster. Idag är det främst en sista utväg för socialt utsatta människor – personer som hamnat utanför bostadsmarknaden på grund av skilsmässor, psykisk ohälsa, missbruk eller ekonomiska problem.

Totalt bor här ett trettiotal personer, många sedan flera år. Pia Jespersen hoppas dock inte stanna så länge: ”Inte för att jag inte gillar att vara här, men inom ett år vill jag hitta en lägenhet med hyra på max femtusen,” säger hon.

Under valrörelsen har flera fackföreningar och vänsterpartier pekat på att Danmark är ett av de OECD-länder där ojämlikheten ökat mest de senaste decennierna. Pia stödjer förslaget om förmögenhetsskatt: ”De som tjänar mer bör också bidra mer. Det hade jag velat göra om jag hade haft hög inkomst. Det handlar om att hålla ihop, om att hjälpa dem som inte har så mycket.”

Till skillnad från välordnade campingplatser vid kusten är husvagnarna på Corona Camping gamla och väderbitna, många ser inte ut att kunna flyttas. Flera är isolerade med frigolit och träskivor, några har byggts ihop med små skjul. Mellan vagnarna finns vedstaplar, skrot och odlingslådor.

Campingägaren Susanne Farnø menar att platsen fyller ett tomrum i välfärdssystemet. ”Vi tar egentligen bara på oss en uppgift som kommunen inte har kunnat hantera. Och i början var det Køge kommun som hänvisade bostadslösa hit,” säger hon.

Livet på Corona Camping har länge varit omstritt. Enligt dansk lag är det förbjudet att bo permanent på en campingplats. Køge kommun har varnat för brandrisk, dålig avloppshantering och råttinvasion. I flera år har de krävt att invånarna ska flytta, vilket skapat mycket uppmärksamhet eftersom många saknar andra alternativ.

Nyligen föreslog borgerliga Venstre en lagändring som skulle göra det möjligt för kommuner att bygga tillfälliga bostäder för socialt utsatta, exempelvis på campingplatser. ”Det skulle innebära att vi kan lägga mer tid på att hjälpa människor som har det svårt, istället för att slåss mot kommunen,” säger Susanne Farnø.

Förra sommaren införde regeringen en bidragsreform där tillägg som tidigare hjälpt de mest utsatta att betala hyra togs bort. Nu larmar socialtjänsten i flera kommuner om att det inte går att hitta bostäder som bidragstagare har råd med.

Gitte Nissen, en 58-årig förtidspensionär, har bott på Corona Camping i fyra år efter en skilsmässa. Hon beskriver campingfolket som en stor familj där man tar hand om varandra. ”Jag har en son och en syster, men vi har nästan ingen kontakt. Här har jag fått ett sammanhang.”

Inför valet är Gitte osäker på hur hon ska rösta. Hon är trött på ”Mor Mette” som hon beskriver som en elitpolitiker, en uppfattning som många danskar på landsbygden delar. Samtidigt uppskattar hon Venstres lagförslag som kan ha räddat campingen, men tycker att de som tjänar mer borde bidra mer i skatt.

Långt från husvagnarna väcker frågan om förmögenhetsskatt ilska bland landets rikaste företagsledare. Erling Daell, grundare av lågpriskedjan Harald Nyborg, hotar med att flytta till Sverige om förslaget blir verklighet. Henrik Andersen, vd för vindkraftsjätten Vestas, varnar för att skatten kan skrämma bort investeringar, medan Robert Mærsk Mc-Kinney Uggla, styrelseordförande för A.P. Møller-Mærsk, beskriver förslaget som ”skadligt för Danmark”.

Socialdemokratiets utspel har skakat det blocköverskridande regeringssamarbetet. Venstres ledare Troels Lund Poulsen kallar skatten ”gift” för dansk ekonomi. ”Förslaget kommer bara att göra Danmark fattigare. Det straffar dem som skapar arbetsplatser och tillväxt,” sade han i en partiledardebatt.

Mette Frederiksen kontrade: ”Det är ingen straff för framgång. Det är en inbjudan att ta ansvar för nästa generation – att prioritera barnen framför de största bankkontona.”

Enligt Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet, är utspelen ett sätt för Socialdemokratiet att vinna tillbaka väljare från vänsterkanten. ”Många socialdemokratiska kärnväljare har inte gillat politiken i regeringssamarbetet. Nu försöker partiet reparera skadan med klassisk socialdemokratisk politik som gynnar de svagare grupperna i samhället.”

Danmark har stark ekonomi och växande företag, men debatten handlar också om rädslan för att ökande klyftor ska hota demokratin och tilliten mellan människor. Bostadsmarknaden visar tydligt på klyftorna, särskilt i Köpenhamn där priserna stigit kraftigt.

Pia Jespersen tycker att de danska miljardärerna beter sig fegt. ”De blir ombedda att bidra – då hotar de med att lämna Danmark.” För henne är frågan inför valet enkel: ”Den politiker som ser till att det byggs bostäder där en vanlig dansk har råd att bo, får min röst.”