Den åttaårige Mohamed står vid vägkanten i den etiopiska savannen, klädd i blått. Den nya asfalten sträcker sig genom landskapet, skarpt asfalterad med reflexstolpar, men nästan helt öde. Knappt en bil har passerat på en halvtimme. För pojken är vägen ändå ett tecken på civilisation – där han växte upp fanns inga vägar alls.

Det var i december förra året som Mohameds liv förändrades för alltid. En morgon när familjen satt och åt injera-pannkaka kom beväpnade män till byn. Hans pappa ropade åt barnen att fly. Mohamed sprang barfota efter sin mamma österut, så långt benen bar. När de nådde lägret på kullen fick de beskedet att pappan hade blivit skjuten. Han hade stannat kvar för att tillsammans med andra försöka skydda byn.

Nu bor Mohamed, hans mamma Shukri Aden, 38 år, och hans sju syskon i Bundaran-lägret som breder ut sig över slänten med tält efter tält. Omkring 800 familjer har sökt skydd här, de flesta på flykt från våldsamma strider om betesmark och vatten mellan grupper från Somali- och Oromiaregionen i Etiopien.

Livet i lägret är hårt. Det finns ingen el. Vattentunnorna står tomma. Getter driver fram och rör upp jorden mellan tälten. Familjen som en gång ägde åsnor och kameler har förlorat allt. Nu försörjer sig Shukri Aden genom att samla ved och sälja den.

Sedan familjen kom till lägret har de fått motsvarande 900 kronor vid ett tillfälle. ”Det räddar oss. Utan hjälpen går vi under”, säger mamman medan hon håller sin ettåring mot bröstet och drar en trästicka genom jorden.

Det svenska stödet delas ut tre gånger under årets svåraste period och går till de 100 mest utsatta familjerna i lägret, såsom änkor och äldre. Övriga invånare får ingenting. Pengarna kommer från Sida och betalas ut genom organisationen Islamic Relief. Syftet är att lindra nöden och motverka undernäring bland de mest sårbara.

Men den 31 maj upphör allt stöd till Islamic Relief. Beslutet grundar sig på regeringens nya försiktighetsprincip inom biståndet. Bakom beslutet ligger ett yttrande från Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Myndigheten finner visserligen inget som visar att Islamic Reliefs verksamhet är antidemokratisk eller extremistisk, men personer med koppling till organisationen pekas ut som en möjlig risk.

Islamic Relief grundades i Storbritannien 1984 och verkar i ett 40-tal länder, ofta i konflikt- och katastrofområden där få andra aktörer finns på plats. Organisationen har länge varit omstridd. Kritiker hävdar kopplingar till Muslimska brödraskapet och islamistiska miljöer, något Islamic Relief själva tillbakavisar.

Under 2020 lämnade flera styrelseledamöter i Islamic Relief Worldwide sina poster efter att antisemitiska inlägg avslöjats. En brittisk myndighetsgranskning året därpå fann dock inga belägg för att den humanitära verksamheten stödde våldsbejakande extremism. En Sida-utredning beskrev verksamheten som av ”hög kvalitet”. Olika länder har gjort olika bedömningar – Tyskland och Nederländerna har stoppat stöd, medan Storbritannien och flera FN-organ fortsatt samarbeta med organisationen.

Biståndsminister Benjamin Dousa har uppgett att de negativa följderna av nedläggningen ska bli små. ”Tvärtom kommer vi använda oss av andra kanaler som också har humanitärt tillträde och som hjälper till med rent vatten, matpaket och vaccinsprutor”, sa han till Aftonbladet i januari.

Frågan är vilka kanaler han syftar på, och när de kan vara på plats. I stora delar av Etiopien begränsas tillträdet av konflikter och säkerhetsrisker, konstaterar Sida i en intern rapport i år. Samtidigt har etablerade organisationer tvingats stänga kontor efter neddragningar i det internationella stödet. I Bundaran-lägret finns enbart Islamic Relief.

Enligt FN är runt 20 miljoner människor i Etiopien i behov av humanitärt stöd. Krisen drivs av konflikter och torka och slår mot tillgången till mat, vatten och sjukvård. Hjälpsystemet pressas av neddragningar och stoppade program. Sida avsätter 141 miljoner kronor i initialt humanitärt stöd till Etiopien 2026, jämfört med 199 miljoner kronor 2025.

Inne i tältet där Mohamed bor syns hålen i presenningen som ljuspunkter mot jordgolvet. Han har inte ätit sedan riset till frukost och middagen dröjer. Han berättar att Liverpool har blivit hans favoritlag och att han drömmer om att sitta på en motorcykel. Med ett block i handen skriver han sitt namn och tittar på bokstäverna en stund. ”Tror du jag kan bli lärare?” frågar han.

Samtidigt som reportern besöker lägret är migrationsminister Johan Forssell i Addis Abeba för samtal om hur återvändandet från Sverige till Etiopien ska öka.

Ett pressmeddelande från Sida ger besked om att myndigheten inte har något särskilt uppdrag att identifiera eller ersätta aktörer när stödet upphör. ”Sida fortsätter att låta våra behovsbaserade analyser styra de områden som är värst drabbade i landet”, skriver Bilan Osman Jama, avdelningschef vid den humanitära avdelningen. En aktör har plockats bort. Ingen annan tar vid.

Benjamin Dousa skriver till DN att hans tidigare uttalande syftade på att pengarna som gått till Islamic Relief kommer att gå till andra aktörer, om än inte på samma plats. ”Det finns ett enormt lidande runt om i världen, och vi vill alltid att svenskt bistånd gör så mycket nytta som möjlig. Men svenska skattepengar ska inte gå till organisationer Sida inte kan säkerställa inte har några kopplingar till extremism, terrorism eller islamism”, skriver ministern.

För Mohamed och de andra i lägret återstår ovisshet om vad som händer när stödet tar slut den 31 maj.