Den turkiska regimens försök att ta kontroll över landets största oppositionsparti CHP har tagit en oväntat pinsam vändning. Partiets tidigare ledare Kemal Kilicdaroglu, 77 år, som återinsattes som partiledare i maj på direkt order från regimen, har nu avslöjats med att ha köpt deltagare till sitt första stora partisammanträde.

Avslöjandet kastar ett skarpt ljus över de metoder som den turkiska regimen är beredd att använda för att cementera sin kontroll över oppositionella krafter i landet. CHP, eller Cumhuriyet Halk Partisi, är Turkiets äldsta och största oppositionsparti med rötter tillbaka till landets grundare Mustafa Kemal Atatürk. Partiet har traditionellt representerat den sekulära och socialdemokratiska delen av det turkiska politiska spektrumet.

Kilicdaroglus återkomst till partiledningen i maj väckte redan då många frågetecken inom den turkiska oppositionen. Hans återinträde skedde inte genom demokratiska interna val, utan efter påtryckningar från regeringen. Detta sågs av många bedömare som ett försök från president Recep Tayyip Erdogans administration att undergräva och kontrollera den verkliga oppositionen inifrån.

Den 77-årige politikern hade tidigare varit CHP:s ledare under en längre period, men tvingades avgå efter flera valnederlag mot det styrande AKP-partiet. Hans återkomst har därför framstått som kontroversiell även bland partimedlemmar som önskat sig en förnyelse och en mer effektiv opposition mot regeringens allt hårdare grepp om samhället.

Det senaste avslöjandet om köpta anhängare till stormötet undergräver ytterligare Kilicdaroglus och CHP:s trovärdighet. Enligt uppgifter ska partiet ha betalat människor för att delta i mötet och skapa en illusion av massivt stöd för den återinstallerade ledaren. Detta i syfte att legitimera hans position och ge intrycket av att han åtnjuter brett stöd inom partiet och bland väljarna.

För den turkiska demokratin representerar denna utveckling ytterligare en oroande signal. Landet har under de senaste åren sett en gradvis urholkning av demokratiska institutioner och pressfrihet. Erdogan-regimen har använt en rad metoder för att tysta kritiska röster, från fängslande av journalister till stängning av mediekanaler och rättsliga förföljelser av oppositionspolitiker.

CHP har länge varit en av de sista bastionerana för sekulär opposition i Turkiet. Partiet spelade en central roll i det oppositionssamarbete som utmanade Erdogan i de senaste valen. Att regimen nu försöker ta kontroll över partiet inifrån genom att installera en lojal ledare visar på den strategiska betydelsen av att neutralisera även formell opposition.

Situationen i Turkiet följs noga av både EU och andra internationella aktörer. Landets demokratiska tillbakagång har länge varit ett hinder för EU-medlemskapsförhandlingarna, som i praktiken ligger på is. Turkiet är samtidigt en viktig geopolitisk aktör i regionen, med strategisk betydelse för allt från migration till säkerhetspolitik.

Oppositionen i Turkiet befinner sig i ett alltmer prekärt läge. Många oppositionspolitiker sitter fängslade eller lever i exil. Media kontrolleras i hög grad av regeringsvänliga intressen, och rättsväsendet har i praktiken förlorat sin oberoende ställning.

Avslöjandet om de köpta anhängarna riskerar nu att ytterligare försvaga CHP:s ställning som en trovärdig oppositionskraft. Många väljare som satt sitt hopp till partiet som ett alternativ till regeringen kan nu ifrågasätta om partiet verkligen företräder deras intressen eller om det har blivit ännu ett verktyg för regimen att kontrollera det politiska landskapet.

För Kemal Kilicdaroglu personligen innebär skandalen en allvarlig trovärdighetskris som kan bli svår att ta sig ur, även med regimens stöd.