Nathan Shachar: Irans regim måste snart välja: folkets behov – eller de privilegierades förmåner

Våldsamma protester fortsätter skaka Iran med nära 35 döda

De pågående protesterna i Iran har krävt närmare 35 dödsoffer under de senaste tio dagarnas demonstrationer. Trots att läget på många håll i landet har stabiliserats, fortsätter sporadiska men intensiva protester att blossa upp dagligen på flera orter runt om i landet.

Demonstrationerna, som ofta urartat i våldsamma konfrontationer mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor, började för tio dagar sedan och har sedan dess spridit sig till ett flertal städer. Enligt uppgifter från lokala människorättsorganisationer har de iranska myndigheterna svarat med hårda metoder för att kväsa protesterna, vilket har bidragit till det höga antalet dödsoffer.

Situationen i huvudstaden Teheran beskrivs som relativt lugn, men i mindre städer och provinshuvudstäder rapporteras fortsatta sammanstötningar. Särskilt i landets kurdiska områden i nordväst och i Sistan-Baluchistan i sydöst har protesterna varit intensiva.

”Vi ser ett mönster där demonstrationerna avtar i intensitet i vissa områden för att sedan blossa upp igen på andra platser,” säger en regional analytiker med insyn i situationen, som vill förbli anonym av säkerhetsskäl.

De nuvarande protesterna är de mest omfattande i Iran sedan de landsomfattande demonstrationerna 2019, då hundratals människor dödades enligt internationella människorättsorganisationer. Även då utlöstes protesterna av ekonomiskt missnöje som snabbt utvecklades till politiska krav på förändring.

Iranska myndigheter har beskyllt ”utländska agenter” och ”fiender till republiken” för att underblåsa oroligheterna. Statliga medier har konsekvent nedtonat omfattningen av protesterna och istället fokuserat på våldsamma inslag bland demonstranterna.

Samtidigt har Irans president Ebrahim Raisi uppmanat till ”dialog med missnöjda medborgare” men har också varnat för att ”lagöverträdare kommer att bemötas med rättvisans fulla kraft.”

Den ekonomiska situationen i Iran har försämrats avsevärt under de senaste åren, delvis på grund av återinförda internationella sanktioner efter att USA drog sig ur kärnenergiavtalet 2018. Inflationen har stigit kraftigt och den iranska valutan har förlorat mer än 70 procent av sitt värde mot amerikanska dollar sedan 2018.

”Det finns ett djupt rotat missnöje bland många iranier, särskilt yngre generationer, som kämpar med hög arbetslöshet och bristande framtidsutsikter,” förklarar Maryam Tehrani, Iran-expert vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. ”Protesterna handlar inte bara om ekonomi utan också om politiska rättigheter, frihet och identitet.”

Internetuppkoppling har begränsats i flera delar av landet, vilket försvårar informationsflödet. Ändå har bilder och videoklipp från protesterna fortsatt att spridas via sociala medier, ofta via personer med VPN-anslutningar som kan kringgå blockeringarna.

Internationella reaktioner har varit blandade. Europeiska unionen har uttryckt ”djup oro” över rapporterna om dödsoffer och uppmanat de iranska myndigheterna att respektera medborgarnas rätt till fredlig protest. USA:s utrikesdepartement har fördömt våldet mot demonstranter och hotat med ytterligare sanktioner.

Irans grannländer har däremot varit försiktiga i sina uttalanden och betonat att situationen är ”en intern iransk angelägenhet.”

Analytiker menar att protesternas framtid är svår att förutse. ”Den iranska regimen har visat sig motståndskraftig mot liknande protester tidigare, men den nuvarande vågen verkar ha en bredd och ihållighet som oroar makthavarna,” säger Tehrani.

I takt med att demonstrationerna fortsätter har säkerhetsnärvaron i större städer förstärkts avsevärt. Revolutionsgardet, en elitstyrka med direkt lojalitet till landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei, har satts i högsta beredskap enligt källor med insyn i säkerhetsapparaten.

För den vanliga befolkningen innebär protesterna och myndigheternas respons ökade svårigheter i vardagen. Affärer stänger tidigt, många skolor har tillfälligt stängt och människor uppmanas att undvika större folksamlingar.

Medan situationen fortsätter att utvecklas är det oklart om protesterna kommer att leda till substantiella förändringar i landets politiska system eller om regimen kommer att lyckas kväsa dem som tidigare.