Huthiernas ballistiska attack mot Eilat visar på regional komplexitet i pågående konflikt

En ballistisk missil avfyrades mot den israeliska kuststaden Eilat och sköts ned av det israeliska luftförsvaret. Attacken beskrevs i huthiernas medier i heroiska ordalag. I Jerusalem betraktar man händelsen med oro, men hoppas att det endast rör sig om en symbolisk sympatiyttring från huthierna till deras allierade i Iran, snarare än öppnandet av ytterligare en frontlinje i det pågående regionala konflikten.

Passagen mellan Jemen på Arabiska halvön och Eritrea och Djibouti på afrikanska sidan är av strategisk betydelse för global energiförsörjning. För Europa har denna sjöled särskild vikt för varuimporten från Asien.

Huthiernas inblandning i det regionala konfliktmönstret intensifierades i oktober 2023 när de anslöt sig till Gaza-kriget och började avfyra olika typer av projektiler mot israeliska mål, vilket resulterade i ett israeliskt dödsoffer. Israel svarade med vedergällningsattacker som förstörde kritisk infrastruktur i den huthikontrollerade nordvästra delen av Jemen, inklusive elverk, oljedepåer, hamnanläggningar och regeringsbyggnader.

Situationen eskalerade dramatiskt i november 2023 när huthierna effektivt blockerade Bab el-Mandeb-sundet för internationell sjöfart. Denna strategiska handling fick allvarliga ekonomiska konsekvenser. Närmare 200 handelsfartyg attackerades, vilket tvingade nästan all sjöfart mellan Asien och Europa att välja den längre och dyrare rutten runt Afrikas sydspets.

Blockaden drabbade flera ekonomiska aktörer hårt. Suezkanalen, som utgör en viktig inkomstkälla för Egypten, förlorade betydande intäkter. Hamnarna i Eilat (Israel), Aqaba (Jordanien) samt flera italienska och grekiska hamnar upplevde kraftigt minskad aktivitet med omfattande ekonomiska förluster som följd.

I början av 2024 försökte USA och Storbritannien genom militära insatser mot huthikontrollerade områden återöppna sjövägen genom Bab el-Mandeb. Dessa ansträngningar misslyckades, och i maj förra året ingick dåvarande president Donald Trump en överenskommelse med huthierna som tillät amerikanska fartyg passage genom sundet. Israel uttryckte besvikelse över att avtalet inte inkluderade krav på upphörande av attacker mot israelisk sjöfart.

Huthiernas talesperson Yahya Saree har blivit ökänd för sina dramatiska och segervissa uttalanden som ofta sprids på sociala medier. Trots hans ibland karikerade framträdanden har den shiitiska milisen visat anmärkningsvärd motståndskraft sedan de tog kontroll över Jemens huvudstad Sanaa 2014.

År 2015 ledde den nuvarande saudiske härskaren, dåvarande försvarsministern kronprins Mohammed bin Salman, en omfattande koalition mot huthierna. Trots betydande resurser och internationellt stöd misslyckades koalitionen med att besegra milisen. Detta ledde till en vapenvila 2022 som i praktiken innebar ett politiskt nederlag för Saudiarabien. Enligt uppgifter betalar Saudiarabien nu tiotals miljoner dollar årligen till huthierna för att upprätthålla vapenvilan.

I den aktuella konfliktdynamiken har även Libanons Hizbollah, en annan iranallierad grupp, spelat en aktiv roll genom att avfyra raketer mot Israel i solidaritet med Iran. Israel använde dessa attacker som förevändning för en omfattande offensiv mot den shiitiska milisen. Hizbollah har visat oväntad styrka genom intensiva motangrepp som tvingat över en miljon israeler att söka skydd, trots att den israeliska regeringen tidigare förklarat milisen besegrad.

Det faktum att Israel valt att inte besvara huthiernas senaste attack tyder på en ovilja att öppna ytterligare en stridsfront i konflikten. Israels luftförsvar är redan hårt ansträngt, och exakt hur mycket av försvarskapaciteten som återstår är belagt med militär censur. Samtidigt har huthiernas ledare Abd al-Malik al-Huthi nyligen avslöjat omfattningen av skadorna på jemenitisk infrastruktur – fjorton hamnar, nio flygplatser och hundratals sjukhus uppges ha förstörts under de senaste årens strider. Detta antyder att även huthierna har skäl att undvika en upptrappning av konflikten.