Nathan Shachar: Många hoppas att det här är slutet på kriget

Donald Trump tillkännagav under natten till torsdagen att Israel och Hamas har godkänt den första fasen av en fredsplan för Gaza. Beskedet, som kommer efter många månaders intensiva förhandlingar, representerar ett potentiellt genombrott i konflikten som har pågått sedan Hamas attack mot Israel den 7 oktober förra året.

Uppgörelsen markerar ett viktigt steg i de diplomatiska ansträngningar som pågått under amerikansk medling. Enligt Trump har båda parter accepterat grundläggande villkor som kan bana väg för ett mer omfattande fredsavtal, något som internationella bedömare länge ansett vara ytterst komplicerat att uppnå.

Förhandlingsprocessen har präglats av återkommande bakslag och sammanbrott. Tidigare försök till vapenvila har strandat på både Israels krav på fullständig eliminering av Hamas militära kapacitet och Hamas insisterande på ett permanent slut på striderna samt ett israeliskt tillbakadragande från Gaza.

Den nuvarande överenskommelsen, vars detaljer ännu inte offentliggjorts i sin helhet, tros innehålla bestämmelser om begränsade vapenvilor, frisläppande av gisslan som Hamas tog vid attacken den 7 oktober, samt ökade möjligheter för humanitär hjälp att nå civila i Gaza.

Konflikten har skapat en omfattande humanitär kris i Gaza. Enligt hälsomyndigheterna i det Hamas-kontrollerade området har över 35 000 palestinier dödats sedan kriget inleddes. Infrastrukturen har kollapsat, med akut brist på mat, mediciner, rent vatten och bränsle.

Israels militära operation inleddes som svar på Hamas attack den 7 oktober, då omkring 1 200 israeler dödades och cirka 240 togs som gisslan. Många av gisslan befinner sig fortfarande i fångenskap i Gaza, medan vissa har frigivits under tidigare kortvariga uppehåll i striderna.

Regionala experter betonar att denna första fas endast representerar början på en mycket längre och mer komplex process. Frågor kring Gazas framtida styrning, säkerhetsarrangemang, återuppbyggnad och palestinskt självstyre återstår att lösa.

Den internationella reaktionen har varit försiktigt positiv, med uttalanden från EU, FN och flera arabiska länder som välkomnar framstegen samtidigt som de betonar vikten av att bygga vidare på denna grund för att uppnå en hållbar fred.

För Egypten och Qatar, som har fungerat som medlare tillsammans med USA, representerar överenskommelsen en diplomatisk framgång efter månader av intensivt arbete bakom kulisserna. Båda länderna har viktiga geopolitiska intressen i regionens stabilitet och har investerat betydande diplomatiskt kapital i fredsprocessen.

För den palestinska befolkningen i Gaza innebär en potentiell vapenvila hopp om ett slut på det lidande som pågått i snart ett år. Humanitära organisationer har upprepade gånger varnat för att situationen är katastrofal, med risk för svält och sjukdomsspridning.

Den israeliska regeringen, ledd av premiärminister Benjamin Netanyahu, har stått under ökande inhemskt tryck att säkra ett avtal som kan leda till frigivningen av återstående gisslan. Samtidigt har Netanyahu insisterat på att Israels långsiktiga säkerhetsmål måste uppfyllas, vilket inkluderar att förhindra att Hamas återuppbygger sin militära kapacitet.

Överenskommelsen kommer vid en tidpunkt då den geopolitiska situationen i regionen är extremt spänd. Iran och dess allierade, inklusive Hizbollah i Libanon, har trappat upp sin retorik mot Israel, vilket har väckt farhågor om en bredare regional konflikt.

Analytiker understryker att implementeringen av avtalet kommer att vara avgörande. Tidigare överenskommelser har fallit samman på grund av meningsskiljaktigheter kring tolkningen av villkoren eller incidenter som har utlöst nya våldscykler.

Trots dessa utmaningar representerar det aktuella avtalet det mest substantiella diplomatiska framsteget sedan konflikten eskalerade i oktober. Den kommande perioden kommer att visa om denna första fas kan utgöra grunden för en mer omfattande och varaktig lösning på en av världens mest segdragna konflikter.