Nathan Shachar: När Iran är generat ökar antalet avrättningar

I Iran avrättades på onsdagen en svensk medborgare, ett fall som kastar ljus över republikens allt hårdare hållning mot påstått spioneri. Avrättningen kommer i en tid när antalet dödsstraff i landet ökar dramatiskt, särskilt efter händelser som uppfattas som förödmjukande för den iranska regimen.

Den svenske medborgaren greps under den intensiva tolvdagarskonflikten mellan Israel och Iran som utspelade sig i somras. Detta följer ett tydligt mönster där regimen genomför omfattande gripanden efter incidenter som skadar dess anseende. Efter den 13 juni, då en stor del av Irans militära ledarskap dödades inom loppet av några minuter, följde enligt regimkritiker en omfattande arresteringsvåg – ett sätt för regeringen att demonstrera handlingskraft.

Personer som anklagas för spioneri i Iran benådas eller frikänns ytterst sällan. I de få fall där detta sker handlar det nästan uteslutande om utländska medborgare vars hemländer aktivt engagerar sig i deras situation. Ett välkänt förfarande är att Iran ibland griper utländska resenärer som ”svar” på att iranska agenter gripits utomlands. Dessa individer blir sedan förhandlingsbrickor i diskussioner om utväxling.

En problematisk aspekt är att spionerirättegångar i Iran nästan alltid hålls bakom stängda dörrar. Detta gör det praktiskt taget omöjligt för utomstående att bedöma bevisningen som presenteras mot de anklagade. Transparensen i rättsprocesserna är mycket begränsad.

Iran har etablerat sig som världsledande när det gäller användningen av dödsstraff. Enbart Kina och möjligen Nordkorea – båda länder som inte offentliggör sin avrättningsstatistik – genomför fler avrättningar. Siffrorna i Iran visar en alarmerande ökning: från 246 avrättningar år 2020 till över 1 500 föregående år. Majoriteten av de dödsdömda är personer anklagade för mord eller narkotikasmuggling, men antalet avrättningar kopplade till spionerimisstankar har ökat markant sedan den direkta konflikten med Israel blossade upp i mars 2024.

Israels underrättelsetjänster har under åren genomfört uppmärksammade operationer i Iran, inklusive attentat mot kärnfysiker och medlemmar av regimen. Sedan oktober 2023 har Israel å sin sida avslöjat flera iranska nätverk där israeliska medborgare har lämnat ut känslig information om militärbaser och makthavares rutiner. Under krigsperioden har minst tio Iran-styrda celler avslöjats.

En av dessa celler bestod av palestinier från östra Jerusalem, medan en annan utgjordes av invandrade judar från Azerbajdzjan. Båda grupperna var aktiva under flera år och försåg Iran med omfattande material, främst fotografier av militärbaser, kraftverk och flygfält. Under den pågående konflikten har spioner skickats för att dokumentera nedslagsplatser efter raket- och robotattacker från Iran och Hizbollah-milisen. Andra värvade israeler har varit involverade i planering av mord på kärnfysiker och framstående Iran-experter. I ett fall gömdes en sprängladdning på en plats där den tidigare israeliske försvarsministern Moshe Yaalon regelbundet joggar.

Den israeliske underrättelseexperten Ilan Segev förklarade i en radiosändning 2024 att dagens spionrekrytering skiljer sig markant från de metoder som skildras i agentromaner. ”Det sker på Telegram eller Instagram. Någon med en brittisk adress presenterar sig, säger att han skriver en bok om Mellanöstern och ber om hjälp med att fotografera en kyrka eller en sevärdhet. Enkla uppgifter som betalas generöst. Iran nämns aldrig. När uppdragen blir mer suspekta inser personen att han arbetar för fienden. Men då sitter han redan fast – och är livrädd för att avslöjas som spion.”

Avrättningen av den svenska medborgaren belyser den ökade spänningen i regionen och Irans allt hårdare ställningstagande mot påstådd underrättelseverksamhet, särskilt i en tid av eskalerande konflikter med Israel och västvärlden.