Intensiva fredsförhandlingar pågår i Egypten om kriget i Gaza

Fredsförhandlingar mellan Israel och Hamas pågår nu i Egypten under stark amerikansk press. Donald Trumps närmaste medarbetare Steve Witkoff och Jared Kushner leder den amerikanska delegationen med tydligt uppdrag: att inte återvända tomhänta.

Förhandlingarna, som äger rum i Sharm el-Sheikh, bedrivs under komplicerade former. Representanter för Israel och Hamas befinner sig inte i samma rum, och samtal sker istället via den egyptiska säkerhetstjänstens chef, general Hassan Rashad och hans personal. Vid Trumps sidas står också Turkiets underrättelsechef Ibrahim Kalin och Qatars premiärminister Abdulrahman al-Thani.

Amerikanska källor har via israeliska medier sänt tydliga budskap till premiärminister Benjamin Netanyahu att Witkoff och Kushner är fast beslutna att uppnå ett avtal innan de lämnar Egypten.

Förhandlingsläget är dock mycket spänt. Hamas kräver att Israel ska dra tillbaka alla sina styrkor från hela Gazaremsan innan de släpper de israeliska gisslan. Israel däremot vidhåller att de inte kommer att retirera förrän alla gisslan har befriats. Trumps plan verkar innebära en kompromiss där Israel skulle dra sig tillbaka från halva Gaza – något som ännu inte accepterats av parterna.

En central fråga är huruvida Hamas förhandlare kan stå emot påtryckningar från sina traditionella allierade Qatar och Turkiet. Trots att dessa länder historiskt har stött Hamas, fungerar de i dessa förhandlingar inte primärt som Hamas representanter utan snarare som påtryckare för att få fram en uppgörelse. Rapporter tyder på att de kan använda hot om att utvisa Hamas-ledare och deras familjer från sina länder om inte förhandlingsframsteg görs.

Avtalet som diskuteras inkluderar ett utbyte där 250 livstidsdömda palestinier och cirka 1 700 Gazabor som gripits under kriget skulle släppas i utbyte mot israeliska gisslan. Detta är en känslig punkt för Israel, eftersom flera av de 1 700 fångarna är Hamas-medlemmar som deltog i attackerna den 7 oktober 2023, något som sannolikt skulle väcka starka reaktioner hos den israeliska allmänheten.

En annan komplicerad aspekt är Hamas krav att Israel ska frisläppa Marwan Barghuti från det rivaliserande Fatah-partiet. Detta drag anses vara ett försök att skapa problem för det palestinska självstyrets ledning under president Mahmoud Abbas. Barghuti är mycket populär på Västbanken, och hans frisläppande skulle kunna försvåra läget för den nuvarande palestinska ledningen, som redan står under press från både invånare och USA för att genomföra reformer.

Den verkliga stötestenen i förhandlingarna handlar dock inte om fångutväxlingen, utan om vad som händer efter att gisslan har frigivits. Hamas söker garantier för att kriget verkligen avslutas, särskilt med tanke på att Netanyahu vid två tidigare tillfällen under 2024 har lovat att avsluta kriget men sedan fortsatt militära operationer. Politiker från Netanyahus läger har öppet uttalat att de vill ”få hem gisslan, sedan kan vi göra vad som behövs i Gaza”, vilket ökar Hamas misstro.

För att överkomma denna misstro vill Hamas att Trump ska ge formella garantier till Turkiet och Qatar om att kriget inte kommer att fortsätta. Trump antydde under en presskonferens i början av veckan att detta skulle kunna vara möjligt.

En ytterligare komplikation är att det provisoriska Gaza-styre (GITA) som enligt planerna ska ersätta Hamas fortfarande endast existerar på papperet. Planen är att palestinska och andra arabiska poliser ska upprätthålla ordningen i Gaza efter en israelisk reträtt, men tills dess förblir Hamas den viktigaste maktfaktorn i området.

En före detta israelisk UD-tjänsteman uttryckte oro över detta: ”Trump vill ha loss gisslan och få Nobelpris. Han kommer inte att satsa lika hårt på det glanslösa trasslet efteråt. Om Hamas vägrar låta sig avväpnas, och om vi inte får ingripa, kommer arabstater att skicka soldater in i Gaza för att slåss?”

Medan världen väntar på resultat från förhandlingarna förblir situationen i Gaza kritisk, med fortsatt humanitär kris och osäkerhet om framtiden.