Natochefen: Europa kan inte försvara sig utan USA

Det pågår en aktiv debatt i Europa kring kontinentens försvarsförmåga och beroendet av USA. Natos generalsekreterare Mark Rutte levererade nyligen ett tydligt budskap som kastar ljus över denna realitet.

Under ett uppmärksammat framträdande i Europaparlamentet konstaterade Rutte att Europa i dagsläget saknar kapacitet att på egen hand sörja för sin militära säkerhet. Hans uttalande kommer vid en tidpunkt då säkerhetspolitiska frågor står högt på den europeiska dagordningen.

”Europa kan inte skydda sig självt militärt utan USA:s stöd,” sade Rutte inför parlamentarikerna, och bekräftade därmed vad många säkerhetsanalytiker länge hävdat – att den transatlantiska länken förblir avgörande för europeisk säkerhet.

Uttalandet bör ses i ljuset av de senaste årens geopolitiska förändringar. Rysslands invasion av Ukraina 2022 har fundamentalt förändrat säkerhetsläget i Europa och tvingat många länder att ompröva sina försvarsstrategier. Samtidigt pågår en debatt om huruvida Europa bör sträva efter större strategisk autonomi.

Trots att flera europeiska länder, inklusive Sverige, har ökat sina försvarsbudgetar markant under de senaste åren, kvarstår betydande kapacitetsbrister. Särskilt inom områden som långräckviddiga vapensystem, strategiska transportförmågor och avancerad underrättelseinhämtning är Europa fortfarande starkt beroende av amerikanska resurser.

Ruttes kommentar kan också tolkas som en uppmaning till europeiska länder att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Nato har länge efterfrågat att medlemsländerna ska leva upp till målet att avsätta minst två procent av BNP till försvarsutgifter, något som många europeiska medlemmar historiskt sett inte uppnått.

Europaparlamentet, där Rutte framträdde, spelar en allt viktigare roll i utvecklingen av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 har parlamentet fått utökade befogenheter att granska och påverka unionens säkerhetspolitiska initiativ.

Uttalandet kommer också i ett känsligt politiskt läge i USA, där den framtida amerikanska säkerhetspolitiska inriktningen diskuteras inför presidentvalet. Frågor om USA:s försvarsåtaganden gentemot Europa och kostnaderna för det amerikanska militära engagemanget i regionen har varit återkommande teman i den amerikanska debatten.

För Sverige, som nyligen blivit medlem i Nato, är frågan om europeisk försvarsförmåga särskilt relevant. Den svenska försvarsplaneringen har under de senaste åren genomgått en omfattande omställning från fokus på internationella insatser till nationellt försvar och kollektiv säkerhet inom ramen för Nato.

Analytiker pekar på att Ruttes uttalande speglar en växande insikt om att Europa står inför ett vägval. Antingen måste kontinenten drastiskt öka sina försvarsutgifter och utveckla gemensamma militära förmågor, eller fortsätta att förlita sig på USA:s säkerhetsgarantier i en tid då den globala maktbalansen förändras.

Säkerhetsexperter understryker att ett starkare europeiskt försvar inte nödvändigtvis står i motsats till ett fortsatt nära samarbete med USA. Tvärtom kan ökade europeiska försvarsansträngningar stärka Nato som helhet och skapa en mer balanserad transatlantisk säkerhetsarkitektur.

De kommande åren blir avgörande för att se om Europa tar betydande steg mot ökad försvarskapacitet. EU:s initiativ som Permanent strukturerat samarbete (PESCO) och Europeiska försvarsfonden (EDF) representerar försök att stärka det europeiska försvarssamarbetet, men mycket återstår innan kontinenten kan närma sig militär självständighet.

Ruttes budskap till Europaparlamentet utgör därmed en viktig påminnelse om de utmaningar som Europa står inför i en tid av växande geopolitisk osäkerhet, och understryker behovet av fortsatt transatlantiskt samarbete inom ramen för Nato samtidigt som Europa gradvis bygger upp sin egen försvarsförmåga.