Netanyahu ska övertala Trump att attackera Iran

Efter månader av spänningar har de diplomatiska förhandlingarna mellan USA och Iran tagit en oväntad vändning. Enligt uppgifter från saudiska och qatariska medier, som citerar iranska källor, präglades den första förhandlingsrundan i Oman i fredags av en positiv ton – något som också avspeglas i president Trumps senaste uttalanden.

Israeliska ledare följer utvecklingen med växande oro. Premiärminister Benjamin Netanyahu planerar nu ett hastigt påkallat besök i Washington på tisdag, efter att Vita huset godkänt mötet. Beslutet kommer mitt i spekulationer om att USA kan vara på väg att lätta på sanktioner mot Teheran.

Från officiellt iranskt håll betonar man att samtalen enbart har fokuserat på landets atomprogram och dess lager av höganrikat uran. USA har inte motsagt dessa uppgifter, vilket har väckt farhågor i Jerusalem om att Trump kan komma att ge Iran betydande lättnader i utbyte mot begränsade eftergifter.

Eyal Hulata, fysiker och Israels tidigare nationelle säkerhetsrådgivare, gav en nyanserad bild av läget i en intervju med Israels radio: ”För första gången sedan 2006 finns inga aktiva urancentrifuger i Iran. Sedan juni förra året kan de inte anrika mer uran.” Hulata menade dock att Trump överdrev när han i juni hävdade att Iran aldrig mer skulle kunna bygga en atombomb.

”Det stora hotet mot Irans grannar är de ballistiska missilerna,” tillade Hulata, och pekade därmed på en avgörande aspekt som riskerar att hamna utanför förhandlingsbordet.

Om USA normaliserar relationerna till Iran och lättar på sanktionerna skulle det innebära en betydande diplomatisk framgång för den iranska regimen. Förre generalen Giora Eiland, en framstående israelisk säkerhetsanalytiker, uttryckte under ett föredrag i fredags att iranska förhandlare är skickliga på att dra ut på processen:

”De har tid och tålamod. Varje dag som går utan ett angrepp från den väldiga USA-styrkan är en liten seger. Notan för USA:s militära närvaro i Persiska viken stiger dag för dag,” förklarade Eiland. Han bedömer att Trump blir allt mer benägen att acceptera begränsade eftergifter från Iran, utan att ställa krav gällande missiler och stöd till väpnade grupper i regionen.

Den israeliska oron grundar sig i att ett avtal som enbart fokuserar på kärnvapenprogrammet kan lämna andra säkerhetshot intakta, samtidigt som det ger Iran ekonomiskt andrum. En normalisering av relationerna mellan USA och Iran skulle kunna stärka den iranska regimens ställning både regionalt och inrikespolitiskt.

Netanyahu har under Trumps andra presidentperiod noggrant undvikit att kritisera den amerikanska presidenten, trots flera tillfällen då Israel upplevt sig förödmjukade. Men om Trump ingår en överenskommelse med Iran som inte adresserar det israeliska säkerhetsdilemmat, kan detta komma att användas mot Netanyahu i den valrörelse som redan är i full gång i Israel.

Det är mot denna bakgrund som Netanyahu nu försöker säkra ett möte med Trump, där han sannolikt kommer att argumentera för att USA först bör försvaga Irans militära förmåga genom kraftfulla aktioner, och först därefter inleda förhandlingar om framtida relationer.

Förhandlingarna mellan USA och Iran sker i en tid av ökad regional instabilitet, med pågående konflikter i Gaza och Libanon. För Netanyahu är det avgörande att säkerställa att eventuella överenskommelser mellan Washington och Teheran inte underminerar Israels säkerhet eller regionala ställning i ett redan volatilt Mellanöstern.