Nobelpris till venezuelansk kamp för demokrati

Den venezolanska oppositionsledaren María Corina Machado har tilldelats årets Nobels fredspris för sin ihärdiga kamp för demokrati i ett land som länge präglats av auktoritärt styre. Priset motiveras med hennes ”kamp för att uppnå en rättvis och fredlig övergång från diktatur till demokrati”.

Machado har under många år utsatt sig för betydande risker i sitt arbete för demokratiska rättigheter i Venezuela. Förra sommaren tvingades hon gå under jorden på grund av hotande gripande. I januari i år blev hon faktiskt gripen när hon deltog i en demonstration mot Nicolás Maduros ominstallation som president, men släpptes kort därefter. Idag lever hon gömd i sitt hemland under fortsatt hot.

Den venezolanska oppositionspolitikern är ingen nykomling i kampen för demokrati. År 2002 grundade hon organisationen Súmate, som arbetar för demokratifrämjande insatser och bland annat övervakar landets valprocesser. Hon har med åren vuxit fram som en samlande kraft i en tidigare splittrad opposition.

– María Corina Machado visar att ett annat Venezuela är möjligt, bortom den brutala socialistregimen som Nicolás Maduro står för. Den som tvingat åtta miljoner venezuelaner på flykt sedan 2014, kommenterar Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard till SVT.

Utrikesministern betonar att den svenska regeringen stöttar den kamp som Machado och andra oppositionella för i Venezuela. Malmer Stenergard berättar att ett av hennes första samtal som nytillträdd utrikesminister var just med Machado, även om de på grund av säkerhetsläget ännu inte kunnat mötas personligen.

I sin motivering lyfter Nobelkommittén särskilt fram Machados icke-våldsmetoder och beskriver henne som ”ett av de mest extraordinära exemplen på civilkurage i Latinamerika på senare tid”. Detta i en region där politiskt motstånd ofta möts med hårda repressalier från statsmakten.

Machados demokratiska övertygelse visade sig tydligt under förra årets presidentval. När regimen blockerade hennes egen kandidatur valde hon att ställa sig bakom utmanaren Edmundo González Urrutia, i ett försök att ena oppositionen mot Maduro-regimen.

Redan förra hösten fick Machado internationellt erkännande genom Europarådets parlamentariska församlings Václav Havel-pris. Vid det tillfället höll hon sitt tacktal via videolänk:

– Europarådets pris är en hyllning till var och en av de miljoner modiga venezuelaner som, trots den brutala förföljelsen, i dag ”lever i sanningen”, som Hável fastslog, sade Machado då.

– I dag känner vi att Europa står nära vår kamp att försvara de universella värdena för mänskliga rättigheter, demokrati och frihet.

Venezuela har under Maduros styre genomgått en djup ekonomisk, social och humanitär kris. Landets ekonomi har kollapsat, hyperinflation har urholkat medborgarnas köpkraft, och grundläggande förnödenheter har saknats. Detta har lett till den omfattande flyktingkris som utrikesminister Malmer Stenergard hänvisade till, med miljontals venezuelaner som sökt sig utomlands.

Machados fredspris placerar Venezuela och dess demokratikamp i internationellt fokus vid en kritisk tidpunkt. Landet befinner sig i ett politiskt dödläge efter ett omtvistat presidentval där både Maduro och oppositionen hävdar seger. Internationella observatörer och många länder har ifrågasatt regimens påstådda valresultat.

Årets Nobels fredspris är en tydlig signal om internationellt stöd för Venezuelas demokratirörelse. Det är också ett erkännande av den icke-våldsväg som Machado konsekvent förespråkat trots de svåra förhållandena.

Till årets fredspris hade 338 nomineringar inkommit till Norska Nobelkommittén. Bland de nominerade fanns även USA:s tidigare president Donald Trump, som föreslagits av flera länder, däribland Israel, Azerbajdzjan, Rwanda och Pakistan.

Fredspriset har delats ut sedan 1901, då Röda korsets grundare Henri Dunant blev den första mottagaren. Inklusive årets pristagare har nu totalt 143 personer och organisationer mottagit utmärkelsen.