Ny östtysk rikstidning vill ge röst åt 15 miljoner tyskar
”Förvänta er inte alltför mycket av våra lokaler”, skrev Nora Domschke inför intervjun. Det är talande för den nystartade tidningen som har stora ambitioner trots enkla förhållanden.
I fyra små arbetsrum utanför Dresdens centrum arbetar redaktionen för Ostdeutsche Allgemeine Zeitung (OAZ), en ny tidning med målet att bli språkrör för 15 miljoner östtyskar. Lokalerna är trånga, men planerna är stora.
– Det östtyska perspektivet spelar fortfarande mycket liten roll i Tyskland. Många västtyskar förstår inte oss och hur vi tänker, säger Nora Domschke, 45, som leder Dresdenredaktionen.
Tyskland återförenades formellt 1990, och utåt sett har integrationen varit framgångsrik. Västtyskland har investerat enorma summor i östtysk infrastruktur, och städer som Dresden upplevs idag som vilken välmående historisk tysk stad som helst. Inkomstklyftorna mellan öst och väst har minskat betydligt, även om östtyskar fortfarande har lägre genomsnittslöner.
Trots dessa framsteg löper en osynlig kulturell och mental mur genom Tyskland. Den tar sig uttryck på flera sätt, inte minst politiskt. Östtyskar tenderar att vara mer skeptiska till militärt stöd till Ukraina och förespråkar ofta bättre relationer med Ryssland. Klimatåtgärder som krav på installation av värmepumpar har mött hårdnackat motstånd. Samtidigt har högerradikala AFD sitt starkaste fäste i östra Tyskland, särskilt i delstaterna Sachsen och Thüringen.
I sitt senaste nummer fokuserar OAZ på energifrågor. På förstasidan lyder rubriken: ”Den tyska politiken vill stå på ’rätt sida’ av historien – men ignorerar priset befolkningen betalar”. Det exemplifierar tidningens inriktning.
– Vår prioritet är att snabbt och begripligt rapportera vad världshändelserna betyder för den vanliga medborgaren, säger tidningens vd Dirk Jemlich och fortsätter:
– Dessutom ställer vi andra frågor än man gör i Västtyskland. Vi frågar oss till exempel vem som drar nytta av att Tyskland tagit ett jättelån på 500 miljarder euro för att investera i upprustning?
Den östtyska diskursen tenderar att dela in samhället i ”etablissemanget” och ”folket” – ett mönster som är vanligt i postsovjetiska länder men som i Västtyskland ofta avfärdas som populism.
Nora Domschke menar att västtyska medier konsekvent negligerar östra Tyskland.
– Här i Sachsen har vi framgångsrik industri som tillverkar halvledare. Det känner många västtyskar inte till, eftersom västtyska medier sällan skriver om saker som går bra i öst.
Många östtyskar läser främst lokaltidningar eller följer sociala medier, vilket innebär att en stor del av den nationella samhällsdebatten pågår utan deras medverkan.
– Folk läser inte medier som inte är skrivna för dem, konstaterar Sophie-Marie Schulz, 26. Hon arbetar som politikchef på Berliner Zeitung, som har samma ägare som OAZ, och hjälper till med lanseringen av den nya tidningen.
Schulz, som har en västtysk far och en östtysk mor, pekar på en viktig kulturell skillnad:
– Östtyskarna är socialiserade på ett annat sätt än västtyskarna. Allt som liknar censur reagerar de väldigt starkt på. Själv anser jag att man måste kunna diskutera invandring, för och emot, utan att de som är emot invandring genast blir kallade rasister.
Reaktionerna från etablerade västtyska medier har varit blandade. Die Zeit kallar OAZ:s journalistiska innehåll för ”högerliberal stapelvara”, medan Frankfurter Allgemeine anser att tidningen främst verkar fokusera på ”sårade känslor mot de respektlösa västtyskarna”.
Ett kontroversiellt beslut var anställningen av Florian Warweg, som tidigare arbetat för ryskfinansierade Russia Today.
– Vi känner till hans bakgrund, vi granskade honom, och beslöt att anställa honom trots den. Det avgörande är hans nuvarande, ihärdiga journalistiska arbete, förklarar Dirk Jemlich.
Bakom tidningen står teknikentreprenören och miljonären Holger Friedrich, som också äger Berliner Zeitung. År 2019 avslöjades att Friedrich varit informell medarbetare åt Stasi 1987–1989, efter att han själv försökt fly till Västtyskland. Tidningsledningen anser dock att frågan är utagerad efter att Friedrich låtit oberoende experter granska rekryteringsprocessen.
Friedrich köpte Berliner Zeitung 2019 när den var nära konkurs. Idag är tidningen lönsam, och Friedrich återinvesterar all vinst i verksamheten – och i det nya projektet OAZ.
– Vi har en helt uppenbar lucka att fylla. Östtyskland har 15 miljoner invånare, vår marknad är stor, säger Dirk Jemlich som ser ljust på tidningens framtid.
Första numret av OAZ utkom den 20 februari med en upplaga på 47 000 exemplar. Tidningen publiceras dagligen som e-tidning och som papperstidning en gång i veckan. Med ett lösnummerpris på 3,9 euro är den betydligt billigare än de västtyska rikstidningarna. Efter bara några veckor avgick dock chefredaktören Dorian Baganz, enligt egen utsago på grund av oenighet med ägarna om tidningens journalistiska innehåll.














16 kommentarer
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Production mix shifting toward Världen might help margins if metals stay firm.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Production mix shifting toward Världen might help margins if metals stay firm.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Production mix shifting toward Världen might help margins if metals stay firm.