Oro i Colombia efter Trumps hot om militär attack

Spänningarna mellan Colombia och USA ökar efter Trumps uttalande

Sergeant Villa vid gränsen till Venezuela är märkbart besviken över att Colombia nu utmålas som ett potentiellt hot mot USA. Han bankar med handen på ett kamouflerat ASV M117-pansarfordon och påpekar det ironiska i situationen.

”Vet du var de här pansarfordonen kommer från? Det är gåvor från den amerikanska militären. Vi har alltid haft goda relationer,” säger han.

Stämningen mellan länderna har försämrats avsevärt efter helgens uttalande från Donald Trump. På frågan om en möjlig amerikansk militär operation mot Colombia svarade Trump: ”Det låter bra för mig.” Han kallade dessutom Colombias president Gustavo Petro för ”en sjuk man som gillar att tillverka kokain och sälja det till USA.”

”Jag tror att Trumps ilska är riktad mer mot Petro än mot Colombia,” konstaterar sergeant Villa.

Vid den livliga gränsbron mellan Colombia och Venezuela står gatuförsäljaren Loida Henríquez, 66, och säljer vatten och läsk till de tusentals venezuelaner som dagligen kommer till den colombianska staden Cúcuta för att köpa mat, mediciner och besöka läkare. Även hon reagerar kraftfullt på Trumps uttalanden.

”Man kan tycka vad man vill om vår president, men han är tusen gånger bättre än Maduro. Jag hoppas verkligen inte att USA går till attack mot oss,” säger hon.

Relationen mellan Colombia och USA har historiskt varit nära, särskilt i kampen mot narkotikahandel. Sedan 1980-talet har Colombia med amerikanskt ekonomiskt, militärt och underrättelsemässigt stöd byggt upp specialstyrkor för att bekämpa kokainkartellerna. Samarbetet fördjupades efter millennieskiftet genom Plan Colombia – ett omfattande biståndsprogram som kombinerade militärt stöd med bekämpning av kokaodlingar.

Insatserna bidrog till att försvaga karteller och gerillagrupper, men narkotikahandeln överlevde genom nya smuggelvägar och nya aktörer som fyllde tomrummet på marknaden.

De senaste tre åren har den colombianska vänsterregeringen under Petros ledning ändrat strategi. Fokus har skiftat från militär repression till sociala reformer som syftar till att få bönder att sluta odla kokabuskar. Denna kursändring har irriterat Trump och fått Petro att reagera kraftigt.

I ett långt inlägg på plattformen X skrev Petro att varje befälhavare inom säkerhetsstyrkorna som ”föredrar USA:s flagga framför den colombianska” omedelbart ska avlägsnas. Han har också uppmanat folket att ”försvara presidenten mot varje illegitim våldshandling.”

”Om ni griper en president som en stor del av mitt folk vill ha och respekterar, då släpper ni lös folkets jaguar,” har Petro varnat.

Konflikten mellan Trump och Petro har eskalerat gradvis. I somras vägrade Petro att ta emot amerikanska deportationsflyg med colombianska medborgare. Under hösten förvärrades läget när Petro deltog i en pro-palestinsk demonstration utanför FN:s högkvarter i New York och uppmanade amerikanska soldater att inte lyda order. Dagen efter drog Trump in Petros visum till USA.

Ytterligare spänningar uppstod när Petro anklagade USA för ”mord” efter att colombianer dödats på så kallade knarkbåtar i Stilla havet. Samtidigt betonar Colombias försvarsminister Pedro Sánchez att det militära samarbetet fortsätter. Enligt honom har försvaret regelbunden kontakt med amerikanska militära rådgivare, och inget i de senaste samtalen har pekat mot en förestående amerikansk operation, uppger han för New York Times.

Trots detta kvarstår osäkerheten. Bara två timmars bilfärd norr om gränsbron finns omfattande kokaplantager vars produktion smugglas via Venezuela till Karibien. Om Trump menar allvar med att slå mot kokainflödet till USA kan dessa områden bli militära mål.

”Jag hoppas verkligen inte det,” säger den colombianskamerikanske missionären Sam Killins från Arkansas. Han varnar för att ett amerikanskt angrepp på colombianskt territorium kan få förödande konsekvenser för relationerna mellan länderna.

”Jag tror inte på Trumps krig mot drogerna. Det är bara ett svepskäl,” säger han.

Enligt Killins handlar Trumps agg i grunden om Gustavo Petro och hans politiska färg. Han pekar på att USA:s president förra året benådade Honduras tidigare högerpresident Juan Orlando Hernández, trots att han i USA dömts till livstid för att ha hjälpt den mexikanska Sinaloakartellen att smugglat tonvis med kokain till den amerikanska marknaden.

”Trump vill bara jävlas med Petro. Inget annat,” säger den colombianskamerikanske missionären.

Längs den venezuelanska gränsen har Colombia nu placerat 30 000 soldater för att förbereda landet för en eventuell destabilisering.

Gustavo Petro, som är Colombias president sedan 2022 och landets första vänsterpresident, har sett sitt stöd falla kraftigt sedan han tillträdde. Upp mot 60 procent av Colombias befolkning är missnöjda med hans arbete. Landets konstitution förbjuder omval, vilket gör att han inte kan ställa upp i presidentvalet i maj. Trump har tidigare sagt att han gärna ser att landet väljer en högerpresident.