Oron för vattnet – anfall kan drabba miljontals i Gulfstater

Vattenkrisen i Mellanöstern förvärras av konflikten mellan Iran och väst

De ligger vid havet men har ändå brist på dricksvatten. Gulfstaterna Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten räknas till världens mest sötvattenfattiga länder. Nästan 90 procent av dricksvattnet i dessa länder kommer från cirka 400 avsaltningsanläggningar längs kusterna.

Runt 60 miljoner människor är beroende av dessa anläggningar för sin dagliga vattenförsörjning, enligt rapporter från Al-Jazeera. Men i takt med att konflikten mellan Iran och västmakter intensifieras har även dessa livsviktiga infrastrukturer hamnat i skottlinjen.

Redan i början av mars anklagade Irans utrikesminister Abbas Araghchi USA för en attack mot en avsaltningsanläggning på ön Qeshm, belägen endast fem kilometer från det iranska fastlandet. Attacken påverkade dricksvattenförsörjningen för 30 byar i området.

”Att attackera Irans infrastruktur är ett farligt drag med allvarliga konsekvenser. USA skapade detta prejudikat, inte Iran,” skrev Araghchi på sociala medier. Både USA och Israel förnekade dock all inblandning i händelsen.

Endast ett dygn senare rapporterade myndigheterna i Bahrain om materiella skador till följd av en iransk drönarattack mot en av landets avsaltningsanläggningar. Enligt Reuters ska skadorna dock inte ha påverkat vattenförsörjningen i landet.

Internationella säkerhetsexperter har efter dessa incidenter varnat för ökade risker för civilbefolkningen om de stridande parterna börjar attackera vattenanläggningar. Anläggningarna är ofta placerade öppet vid havskusterna och är därmed extremt sårbara för attacker.

Abdullah Baabood, forskare och Mellanösternexpert, förklarar situationens allvar för New York Times: ”I Gulfen är avsaltningsanläggningar inte bara infrastruktur. De är livsviktiga försörjningslinjer som förser miljontals människor med dricksvatten. Att slå mot dem riskerar att omvandla en militär konfrontation till ett direkt hot mot civilbefolkningens överlevnad.”

Ekonomiprofessor Nader Habibi understryker till CNN att regionens ekonomier och till och med befolkningens överlevnad på kort sikt är starkt beroende av dessa anläggningars säkerhet och funktionalitet.

Alexander Atarodi, oberoende Mellanösternexpert som besökt flera anläggningar runt Persiska viken, bekräftar att länderna i regionen är extremt beroende av avsaltningsanläggningarna för sin vattenförsörjning.

Risken för attacker mot dessa kritiska infrastrukturer ökar om konflikten blir långvarig, enligt Atarodi. När antalet militära mål i Iran minskar, ökar risken för att Israel och USA medvetet eller av misstag träffar civila mål som kärnkraftverk, oljedepåer eller just avsaltningsanläggningar.

”Om Israel och USA medvetet eller omedvetet attackerar Irans avsaltningsanläggningar är risken väldigt stor att Iran gör samma sak mot Gulfländerna,” varnar Atarodi.

Trots att både Israel och USA har betonat att de inte riktar in sig på civila mål, har sådana attacker förekommit. När Israel angrep oljedepåer i Teheran tidigare ledde det till allvarliga hälsokonsekvenser för civilbefolkningen, vilket väckte frågor om var gränsen går för vad som kan attackeras i konfliktens namn.

Situationen belyser ett växande dilemma i moderna konflikter: när samhällets kritiska infrastruktur blir militära mål riskerar miljontals civila att drabbas av konsekvenserna. För Gulfstaterna, som redan kämpar med extrema klimatförhållanden och vattenknapphet, kan skador på avsaltningsanläggningar få katastrofala följder.

Regionens beroende av dessa anläggningar förväntas dessutom öka i framtiden på grund av klimatförändringar och befolkningstillväxt, vilket gör frågan om deras säkerhet ännu mer akut i ljuset av den pågående konflikten.