Pål Jonson: Utspelen försvagar sammanhållningen i Nato

Den svenska försvarsministern betonar att Sverige inte delar Trumpadministrationens försvarsstrategi

Förra gången försvarsminister Pål Jonson besökte USA lanserade Trumpadministrationen en ny försvarsstrategi som målar upp en dyster framtidsbild för Europa. I det 33-sidiga dokumentet beskrivs ett Europa som riskerar att bli ”oigenkännligt om 20 år eller tidigare”, samtidigt som Ryssland endast omnämns på tre sidor.

”Det finns flera element i den strategin som vi inte delar uppfattning om, inte minst när det gäller Ryssland,” säger Pål Jonson, som uttrycker en tydlig oenighet med den amerikanska administrationens hållning.

Försvarsministern har nyligen anlänt till Washington DC efter ett besök vid Natobasen i Norfolk på USA:s östkust, där den militära ledningen med ansvar för Sverige och övriga nordiska länder är stationerad. Trots att Sverige integreras snabbt i Natosamarbetet, överskuggas de positiva aspekterna av president Donald Trumps upprepade hot om att överge alliansen.

Trumps missnöje har eskalerat då han vid flera tillfällen uttryckt besvikelse över Natoländernas bristande stöd i konflikten med Iran, särskilt gällande Hormuzsundet. Enligt Reuters har presidenten framfört krav till Natos generalsekreterare Mark Rutte att europeiska Natoländer inom några dagar måste ge besked om hur de ska bidra till att säkra sjöfarten i området.

Sverige deltar för närvarande i multilaterala samtal under brittisk ledning, tillsammans med ett trettiotal andra länder, om hur Hormuzsundet kan återöppnas och säkras.

”Jag vill avvakta med att kommentera mötet mellan president Trump och Mark Rutte. En sak är dock säker: Sverige och Europa har börjat förbereda sig för en tid där vi måste ta mycket större ansvar för vår egen säkerhet,” understryker Jonson.

På frågan om hur ett eventuellt amerikanskt Nato-utträde skulle påverka Sverige, svarar försvarsministern att han inte vill spekulera i detta scenario. Han konstaterar dock att Trumps utspel, exempelvis kring Grönland, och de ständiga tvivlen om USA:s fortsatta engagemang, påverkar och försvagar den politiska sammanhållningen inom Nato.

”Vi påpekar naturligtvis när vi inte håller med den amerikanska administrationen,” säger Jonson och förtydligar att detta framförs vid bilaterala möten och i internationella forum när svenska representanter träffar den amerikanska administrationen.

Sverige har tidigare bidragit till internationella insatser för att skydda sjöfarten, men är mer återhållsamt denna gång. Jonson förklarar att Sverige ännu inte mottagit någon specifik förfrågan, varken bilateralt eller från USA direkt.

”Vi har sagt att vi är villiga att bidra till en lösning, sedan om det är diplomatiskt, politiskt eller på annat sätt återstår att se. Vi har ju inte stora örlogsfartyg, så den typen av resurser kan vi inte bidra med,” förklarar han.

Försvarsministern framhåller samtidigt vikten av säkra sjöfartsleder för ett handelsberoende land som Sverige, vilket understryker frågans strategiska betydelse för svensk ekonomi och säkerhet.

Vid sidan av de geopolitiska utmaningarna har Pål Jonson nyligen uppmärksammats i sociala medier – inte för sitt arbete med att tredubbla den svenska försvarsbudgeten, utan för sin slående likhet med Finlands försvarsminister Antti Häkkänen.

”Jo, jag har noterat det,” säger Jonson med ett leende och tillägger att de båda ministrarna brukar skämta om likheterna. ”Han är 15 år yngre också så jag borde vara tacksam för den jämförelsen! Men vi är inte bara lika som bär, utan har även en väldigt fin relation i övrigt.”

Denna goda relation mellan de nordiska försvarsministrarna blir allt viktigare i en tid då Sverige och Finland tillsammans tagit steget in i Nato och regionens säkerhetspolitiska samarbete förstärks i skuggan av ett alltmer oförutsägbart USA och ett aggressivt Ryssland.