Palmepristagaren: Grönland kommer att få Europa att vakna

Den regelbaserade världsordningen monteras ned i snabb takt medan internationella institutioner som ska värna om den utsätts för ständiga angrepp. Trots detta finns det fortfarande människor som kämpar för internationell rättvisa och mänskliga rättigheter.

Navi Pillay, 84, från Sydafrika är en av dessa personer. Hon har utsetts till årets mottagare av Olof Palme-priset på 100 000 dollar, en summa hon delar med sin tidigare föreläsare och landsman John Dugard, även han en framstående sydafrikansk jurist.

Pillay har spelat flera avgörande roller i försvaret av internationell rättvisa. Som domare vid Rwandatribunalen på 1990-talet var hon den första i världen att döma någon för brottet folkmord. Därefter tjänstgjorde hon som FN:s människorättskommissarie i sex år. Senast avslutade hon i november förra året sitt uppdrag som ordförande för den FN-utredning som i september pekade ut Israel som skyldigt till folkmord i Gaza.

Trots den globala osäkerheten ser Pillay inte världsläget som helt nattsvart. Anledningen är det folkliga engagemang som fortsätter, även när stater och deras ledare agerar mer cyniskt.

”Internationella institutioner skapades inte av regeringar för att de plötsligt mjuknade eller kände ett ansvar för att försvara mänskliga rättigheter. Dessa förändringar kom i stadig takt över 80 års tid genom påtryckningar från civilsamhället,” säger hon i en telefonintervju från sitt hem i Durban.

Under sina första tre decennier som jurist ägnade Pillay sig åt att bekämpa apartheidsystemet i Sydafrika, en kamp som inte vanns över en natt.

”Det finns toppar och dalar och det är därför vi måste vara ihärdiga och tala om principerna och utkräva ansvar och rättvisa – varhelst i världen det krävs,” förklarar hon.

Till helgen planerar Pillay att resa till Haag för att medverka vid den internationella domstolen ICJ i ett fall mellan Gambia och Myanmar, förutsatt att vädret tillåter resan. Inför samma domstol har Sydafrika dragit Israel, som landet anklagar för folkmord. John Dugard, som delar Olof Palme-priset med Pillay, är den jurist som har lett Sydafrikas delegation till Haag.

Parallellt har FN:s människorättsråd i Genève genomfört en utredning av situationen i Gaza. Pillay har varit ordförande för panelen under fem års tid. I september pekade utredningen ut Israel som ansvarigt för folkmord i Gaza och Hamas som ansvarigt för krigsbrott.

”Vi lade fram fakta och förklarade lagen så att alla skulle kunna läsa och skapa sin egen uppfattning. Överraskande nog har det inte kommit någon kritik mot innehållet, förutom från några pro-israeliska grupper som anklagat oss för att vara partiska. Men jag skulle vilja se var de menar att vi varit det,” säger hon.

På frågan om hur man jämkar behovet av snabbt agerande mot folkmord med rättssäkerheten när det kan dröja år innan domstolar slår fast att folkmord har begåtts, svarar Pillay:

”När vi förkunnade den första folkmordsdomen slog vi fast att bara en domstol kan avgöra det. Men folkmordskonventionen säger också att alla stater har ett ansvar för att förhindra genomförandet av folkmord. Det är hela poängen. Och hur ska de göra det om det inte finns ett larmsystem som säger att det föreligger omständigheter som är nära folkmord?”

I hemlandet Sydafrika har kritiken varit hård mot västerländska stater som inte upplevs markera tillräckligt starkt mot Israel. Liknande stämningar blossar nu upp kring Venezuela, i spåren av USA:s attack. Pillay beskriver Europas tystnad som ”chockerande”.

”Det är ett av de allvarligaste brotten mot folkrätten som jag har sett. För att vi lever i en modern värld som har alla dessa mekanismer på plats för att stoppa den typ av ’gun boat diplomacy’ som vi nu ser i Latinamerika.”

”Det är Europa som finansierar alla dessa institutioner och som vill att till exempel Afrika ska följa internationell rätt, men så är de tysta när det har varit en sådan grav överträdelse,” fortsätter hon.

Trots detta spår Pillay ett stärkt europeiskt engagemang för internationell rättvisa framöver. ”Det behövs ett kollektivt agerande av stater och jag tror att de har börjat vakna nu. När det börjar påverka Europa, som i fallet med Grönland, så tror jag att de kommer att inta en annan hållning.”

Hon uttrycker också besvikelse över ledarna i Latinamerika, som hon menar har misslyckats att tala med en enad röst mot Trump. Samtidigt lyfter hon fram Brasiliens president Lula da Silva som hon anser för vidare Olof Palmes arv i världspolitiken.

”Världen förlorade verkligen en ledare i Palme, som gjorde stort avtryck genom att vara en talesperson för mänskliga rättigheter och mot rasism. Hans liv avbröts och vi kan bara bedöma honom efter den korta period som han hjälpte världen. Hade han tillåtits att leva, hade han haft stort inflytande, hans ord hade spridits över världen,” avslutar Pillay.

Olof Palme-priset på 100 000 dollar (cirka 920 000 kronor) delas ut sedan 1987 och instiftades av Olof Palmes familj och Socialdemokraternas partistyrelse. Bland tidigare pristagare finns Kofi Annan, Anna Politkovskaja, Denis Mukwege, Hédi Fried och Daniel Ellsberg, samt en rad organisationer.