Pollensmocka slår mot elevernas provresultat

I pollensäsongens spår – sämre resultat på högskoleprov

De första pollenflingorna har redan börjat dansa i luften och för många gymnasie- och universitetsstudenter innebär det inte bara rinnande näsa och kliande ögon. En ny studie visar att pollennivåerna kan ha en överraskande effekt på provresultat, vilket väcker frågor om när viktiga prov bör förläggas.

Forskare har studerat nästan 92 300 gymnasieelever i Helsingfors och Åbo, med en genomsnittsålder på 19 år. Genom att jämföra deras provresultat med aktuella halter av al- och hasselpollen i luften upptäckte forskarna ett tydligt mönster: dagar med höga pollenkoncentrationer korrelerade med sämre provresultat.

”Jag tycker det är relevant att diskutera om man verkligen ska lägga viktiga prov på våren när halterna av trädpollen är som högst”, säger Christer Janson, överläkare vid lung- och allergimottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor vid Uppsala universitet.

Sambandet var särskilt påtagligt för matematikprov samt naturvetenskapliga ämnen som fysik och kemi. Forskarna menar att dessa ämnen kräver högre koncentrationsförmåga och precision, vilket gör dem mer sårbara för pollenrelaterad påverkan.

Att pollenallergi kan orsaka trötthet och koncentrationssvårigheter är sedan länge känt inom medicinska kretsar, men de exakta mekanismerna är fortfarande inte helt klarlagda. En delförklaring kan vara att allergiker sover sämre under pollensäsongen.

”Men det tycks också ge trötthet som kan bero på att det är inflammation i kroppen som påverkar”, förklarar Janson.

Intressant nog visade studien att prestationerna sjönk mest vid både låga och höga pollenhalter, medan effekten planade ut vid måttliga nivåer. Detta överraskande mönster kan enligt forskarna förklaras med att kroppen reagerar starkt vid säsongens första pollendoser, även när dessa är relativt låga.

Studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Epidemiology & Community Health, är en observationsstudie och kan därför inte med säkerhet fastslå ett orsakssamband mellan pollenhalter och provresultat. Forskarna hade heller inte information om vilka elever som faktiskt led av pollenallergi.

”Men det finns andra mindre studier som pekar åt samma håll”, tillägger Janson, vilket stärker teorin om att pollen kan påverka kognitiva funktioner även hos personer utan diagnostiserad allergi.

För de cirka 30 procent av Sveriges befolkning som lider av pollenallergi finns det flera behandlingsalternativ. För många räcker receptfria antihistaminer, ibland kombinerade med kortisonspray för näsan.

”Men om det inte hjälper är det viktigt att söka vård. Börja med vårdcentralen och om inte det räcker så ska man vända sig till specialistvård”, rekommenderar Janson. För personer med svårare allergier kan allergivaccination vara ett alternativ som ger långsiktig lindring.

Studiens resultat kan få konsekvenser för hur utbildningsinstitutioner planerar sina provtillfällen i framtiden. Att förlägga viktiga prov och examinationer till perioder med lägre pollennivåer skulle kunna skapa mer rättvisa förutsättningar för alla studenter, särskilt de med allergi.

I Sverige börjar pollensäsongen vanligtvis med hassel och al redan i februari-mars, medan björkpollen – som orsakar besvär för många – vanligen når sina högsta nivåer i april-maj. Detta sammanfaller ofta med perioden för högskoleprovet och slutexaminationer på många utbildningar.

Forskningen bidrar med ytterligare ett perspektiv på hur miljöfaktorer kan påverka utbildningsresultat och prestationsförmåga, och understryker vikten av att ta hänsyn till dessa faktorer vid planering av viktiga prov och examinationer.