Putin: Ryskt luftvärn bakom flygkrasch i Kazakstan

I ett oväntat och sällsynt erkännande har Rysslands president Vladimir Putin medgivit att rysk luftvärnseld var ansvarig för nedskjutningen av ett passagerarplan från Azerbaijan Airlines som kraschade förra årets juldag. Uttalandet gjordes under ett regionalt toppmöte i Dusjanbe, Tadzjikistans huvudstad, där Putin mötte Azerbajdzjans president Ilham Aliyev.

Incidenten, som länge varit föremål för internationella spekulationer, inträffade när planet befann sig i luftrummet över Groznyj i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Enligt flera oberoende källor och experter träffades flygplanet av en rysk luftvärnsmissil.

Putin bekräftade under samtalet med Aliyev att nedskjutningen skedde i samband med att ryska styrkor försökte bekämpa ukrainska drönare, en teori som cirkulerat sedan händelsen inträffade men som inte tidigare bekräftats från officiellt ryskt håll.

Särskilt anmärkningsvärt i händelseförloppet är att flygplanet, trots piloternas nödanrop, nekades tillstånd att landa på ryskt territorium. Istället beordrades det fortsätta färden över Kaspiska havet mot Aktau i Kazakstan, där det slutligen kraschade.

Detta erkännande markerar en betydande vändning i Rysslands officiella hållning. Putin har tidigare uttryckt beklagande över vad han kallade en ”tragisk händelse” i samtal med Aliyev, men har fram till nu undvikit att explicit ta på sig ansvaret för nedskjutningen.

Under mötet i Dusjanbe lovade Putin att Ryssland kommer att ”göra allt” för att kompensera för det inträffade och försäkrade att en grundlig utredning av nedskjutningen kommer att genomföras. Vilken form denna kompensation kan ta, eller vilka konkreta åtgärder som planeras, specificerades dock inte närmare.

Händelsen belyser de komplexa säkerhetsproblem som uppstått i regionens luftrum sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Ryska luftvärnssystem har varit i höjd beredskap, särskilt i gränsområden, vilket ökat risken för misstag med potentiellt katastrofala konsekvenser för civil luftfart.

För Azerbajdzjan representerar detta erkännande ett viktigt steg i processen att få klarhet i tragedin. Landet har sedan händelsen krävt transparens och ansvarsutkrävande, samtidigt som man försökt balansera dessa krav mot behovet av att upprätthålla goda relationer med sin mäktiga granne i norr.

Relationen mellan Azerbajdzjan och Ryssland har varit komplicerad men viktig för båda parter. Ryssland har historiskt spelat en medlarroll i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien om Nagorno-Karabach, samtidigt som länderna har betydande ekonomiska förbindelser, särskilt inom energisektorn.

Internationella luftfartsexperter har länge påpekat riskerna med att flyga i närheten av konfliktområden, en lärdom som blev smärtsamt tydlig efter nedskjutningen av Malaysia Airlines flight MH17 över östra Ukraina 2014. Denna senaste incident understryker ytterligare behovet av förbättrade internationella protokoll för civil luftfart i närheten av militära operationsområden.

Putins erkännande kan också ses i ett bredare geopolitiskt sammanhang, där Ryssland möter ökad isolering på den internationella arenan till följd av kriget i Ukraina. Att ta ansvar för nedskjutningen kan vara ett försök att visa viss diplomatisk öppenhet gentemot regionala grannar vars stöd Moskva behöver.

Reaktioner från det internationella samfundet och från anhöriga till offren för kraschen förväntas följa i kölvattnet av Putins uttalande, liksom en förnyad granskning av de exakta omständigheterna kring nedskjutningen och hanteringen av nödsituationen.