Ramadan i krigets spår – stängda portar och tomma gator

I ett ovanligt tyst Jerusalem märks krigets närvaro under ramadan

Fredagsbönen är alltid viktig för troende muslimer, men ännu viktigare under fastemånaden ramadan. För handlare i östra Jerusalem har högtiden vanligtvis inneburit goda affärsmöjligheter. En av dem har investerat hundratusentals kronor i leksaker för att sälja intill Damaskusporten. Nu ligger de färgglada plastföremålen orörda i marssolen.

Under normala omständigheter är ramadan en folkfest i Jerusalem. Vid Damaskusporten, den traditionella ingången till de muslimska kvarteren i Gamla staden, brukar hundratals människor samlas till iftar, den måltid som bryter fastan på kvällarna. Särskilt livligt brukar det vara på fredagar. Barn springer och leker medan vuxna dricker kaffe och avnjuter nötter och frukt i den milda kvällsluften.

Precis före fredagsbönen vid lunchtid är det normalt sett trångt och livligt, med människor som strömmar mot al-Aqsa-moskén. Men i år är situationen dramatiskt annorlunda.

Det israeliska försvaret (IDF) har beslutat att stänga både al-Aqsa-området och den judiska klagomuren. Inga troende tillåts besöka dessa heliga platser för bön. Militären har upprättat vägspärrar vid många palestinska byar för att förhindra att människor tar sig till Jerusalem för fredagsbönen.

”Men du förstår inte, jag är bara här i tio dagar och detta är min enda chans att be på al-Aqsa under en fredagsbön,” utbrister en äldre man förtvivlat på engelska när poliser stoppar honom vid Damaskusporten.

Flera personer med bönemattor och radband avvisas lika bestämt, men få protesterar så högljutt som han.

”Det är för din egen säkerhet. Bara för några dagar sedan slog delar av en missil ner precis utanför murarna. Förstår du vilken panik det skulle bli därinne om vi tillät människor att be som vanligt? Det är krig,” förklarar polisens internationella presstalesman Dean Elsdunne.

Han betonar att det inte finns några skyddsrum i Gamla stan och att panik i de trånga gränderna skulle kunna leda till en katastrof. Ett turkiskt tv-team från kanalen TRT följer situationen på plats. Efter att ha förklarat läget för den äldre mannen konfronterar Elsdunne reportern.

”Jag ser exakt vad du håller på med. Lägg av. Det är onödigt av dig att försöka provocera fram en nyhet,” säger han till journalisten, som svarar att han bara gör sitt jobb.

En rundvandring runt Gamla stans murar visar dock att Jaffaporten, som leder till de kristna kvarteren, är helt öppen. Från de kristna gatorna kan man ta sig till de judiska delarna och upp på en höjd med utsikt över Klagomuren.

Vid Klagomuren är det tomt. Inte heller judar tillåts be där denna fredag. I stället står judiska grupper på avsatser ovanför den heliga platsen och mumlar böner. Klippmoskéns förgyllda kupol glänser i solskenet. Den mörkare kupolen på al-Aqsa-moskén tronar över det öde området.

Muslimska troende har istället lagt ut sina bönemattor så nära de kommer, några hundra meter från Damaskusporten. Handlaren Moussa Zaghari leder ett femtiotal män i bön.

”Det är svårt. Det smärtar oss. Det är ramadan och vi får inte be på vår tredje heligaste plats,” säger han.

När han får frågan om han kan förstå myndigheternas säkerhetsargument svarar han: ”Vi förstår det, men man kan träffas av bomber överallt. Vi förlitar oss på Gud.”

Ett stort antal poliser övervakar bönen när männen vänder sig mot Mecka. Stämningen är lugn och dämpad, tills en kvinna med en katt i bärsele plötsligt börjar ropa högljutt på hebreiska. Hon är upprörd över att hon anser sig ha blivit lurad när hon köpt en burk hummus.

”Hur kan ni lura folk på pengar – under självaste ramadan?” utbrister hon medan poliserna för bort henne från platsen. En av dem lovar att försöka reda ut missförståndet kring priset.

I Gamla stan råder en overklig tystnad. Där katterna normalt skulle behöva konkurrera med hundratals besökare om utrymmet, är de nu nästan ensamma herrar på täppan. För handlarna blir den ekonomiska förlusten betydande, medan de troende får finna sig i att fira sin heliga månad under krigets skugga – på avstånd från sina heligaste platser.