Rekordlångt elavbrott vid kärnkraftverket i Zaporizjzja

Europas största kärnkraftverk i kritiskt läge efter fem dagars strömavbrott

Den 23 september klockan 16.56 bröts elförsörjningen till kärnkraftverket Zaporizjzja, Europas största, som sedan dess drivs av reservsystem med dieselgeneratorer. Situationen har nu pågått i över fem dagar och betraktas som kritisk.

Anläggningen, som ockuperas av Ryssland sedan mars 2022, har drabbats av totalt tio strömavbrott under ockupationen. Inget av de tidigare avbrotten har dock överskridit 40 timmar. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 fastställde experter att nödsystem bör användas i maximalt 72 timmar – en gräns som nu har passerats.

President Volodymyr Zelenskyj beskrev på tisdagen läget som kritiskt: ”Generatorerna och anläggningen var inte avsedda att användas såhär, och har aldrig gjort det under så lång tid. Vi har redan information om att en av generatorerna inte längre fungerar.”

Oleh Korikov, chef för Ukrainas kärnenergiinspektion, varnade i ett uttalande att Rysslands agerande kan få katastrofala följder. Han kritiserade ryssarna för att nonchalera säkerhetsprinciper, fortsätta med drönarattacker i kraftverkets närhet och försvåra reparationsarbeten av kraftledningarna.

”Allt detta kan mycket väl leda fram till ett worst-case-scenario. Vilka dieselreserver som finns på området och hur länge generatorerna kan vara igång är inte känt”, sade Korikov.

Ryssland har meddelat atomenergiorganet IAEA att reservdriften räcker i upp till 20 dagar, men oberoende bekräftelse på dessa uppgifter saknas.

Samtliga sex reaktorer vid kärnkraftverket stängdes av eller försattes i viloläge i september 2022 och producerar ingen el. Bränslet avger dock fortfarande sönderfallsvärme som kräver kontinuerlig nedkylning, och kylsystemets pumpar är elberoende. Fram till förra veckan försörjdes anläggningen av två kraftledningar från det ukrainska elnätet, de enda återstående av ursprungligen tio ledningar.

Miljöorganisationen Greenpeace hävdar i en ny rapport, framtagen tillsammans med människorättsorganisationen Truth Hounds, att Ryssland medvetet förstört de sista ledningarna för att istället kunna ansluta kärnkraftverket till det ryskkontrollerade elnätet. Med hjälp av satellitbilder visar rapporten att Ryssland byggt över två mil kraftledningar från de ockuperade städerna Melitopol och Mariupol, vilket tyder på planer att återstarta minst en reaktor.

IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi har länge uttryckt oro över situationen. Den 15 september betonade han att striderna i närheten måste upphöra, och kort därefter antog IAEA:s medlemsländer en resolution som krävde att Ryssland lämnar anläggningen och återlämnar den till dess ägare, det ukrainska statliga bolaget Energoatom. Detta har inte skett.

Grossi träffade nyligen president Putin och Alexej Lichatjev, chef för det ryska energibolaget Rosatom som nu kontrollerar det ockuperade kraftverket, och underströk säkerhetsfrågorna. På tisdagen medgav han att även om ingen omedelbar fara föreligger är situationen ”uppenbarligen inte hållbar.”

Kritiker menar dock att IAEA borde ta en hårdare ställning mot Ryssland. Shaun Burnie, kärnenergiexpert hos Greenpeace och medförfattare till rapporten, avfärdar ryska påståenden om ukrainska drönarattacker: ”Man påstår att Ukraina pepprar området med drönare, men det är inte sant. Ukraina gör ingenting sådant, på grund av de enorma riskerna.”

Vattennivåerna i anläggningens kylsystem utgör ytterligare ett orosmoment. Sedan vattenreservoaren Kachovka förstördes av Ryssland i juni 2023 har vattenförhållandena i regionen förändrats drastiskt. Kylvattennivåerna har sjunkit med närmare 25 procent sedan i somras och ligger nu bara någon meter över den kritiska nivå där systemet slutar fungera.

Samtidigt bygger Ryssland, enligt Greenpeace, en ny pumpanläggning vilket kan tyda på planer att återstarta en reaktor. Burnie varnar: ”Då hamnar riskerna på en helt annan nivå. Bränslet i en reaktor som genererar elektricitet hettas snabbt upp. Det betyder att säkerhetsmarginalerna inte längre mäts i veckor, utan i sekunder.”

Greenpeace förespråkar en omedelbar avmilitarisering av området och att kärnkraftverket återlämnas till Ukraina, något som dock bedöms som osannolikt. ”Det är ingen slump att Ryssland har tagit det. Det är en taktisk anläggning för lokala militära operationer, men kraftverket har en större strategisk betydelse än så, och kan användas också för att stressa Europa”, förklarar Burnie.

En olycka eller härdsmälta vid kärnkraftverket skulle få direkta och allvarliga konsekvenser långt utanför regionen Zaporizjzja, med potentiell påverkan på stora delar av Europa.