Efter det extrainkallade mötet i FN:s säkerhetsråd på måndagen står det klart att USA möter skarp internationell kritik för sitt agerande mot Venezuelas president Nicolás Maduro. Kritiken kom särskilt tydligt från Ryssland, som krävde att den venezuelanske ledaren omedelbart ska släppas fri.

Säkerhetsrådets sammanträde, som kallades in med kort varsel efter händelserna i Venezuela, blev skådeplatsen för en diplomatisk konfrontation där flera länder uttryckte oro över USA:s agerande. Den ryska delegationen var särskilt frän i sin kritik och beskrev situationen som ett allvarligt brott mot internationell rätt och Venezuelas suveränitet.

”Detta är ett oacceptabelt övertramp som undergräver grundläggande principer i FN-stadgan,” sade den ryske representanten under mötet, och tillade att ”Venezuela har rätt att själv bestämma sin politiska framtid utan utländsk inblandning.”

Den amerikanska delegationen försvarade dock beslutet att gripa Maduro. USA:s sändebud hävdade att åtgärden var nödvändig med hänvisning till anklagelser om korruption, människorättsbrott och narkotikahandel som riktats mot Maduro-regimen under flera års tid.

”Våra åtgärder är baserade på ett omfattande rättsligt underlag och följer internationell rätt,” förklarade den amerikanska representanten. ”Maduro har systematiskt undergrävt demokratiska institutioner i Venezuela och förtryckt sin egen befolkning.”

Spänningarna mellan USA och Venezuela har en lång historia, men har intensifierats under de senaste åren. USA erkände 2019 oppositionsledaren Juan Guaidó som landets legitima president, medan Maduro har behållit kontrollen över statsapparaten och militären. Venezuela har under Maduros styre genomgått en dramatisk ekonomisk kris med hyperinflation, brist på förnödenheter och en omfattande flyktingkris som resultat.

Kina, en viktig allierad till Venezuela, uttryckte också sin oro vid säkerhetsrådsmötet och betonade vikten av att respektera alla länders suveränitet, oavsett storlek eller politiskt system. Den kinesiske representanten uppmanade till dialog och diplomatiska lösningar istället för tvångsåtgärder.

”Ensidiga sanktioner och aggressiva handlingar förvärrar bara situationen för det venezuelanska folket,” sade den kinesiske diplomaten. ”Vi uppmanar alla parter att visa återhållsamhet och söka konstruktiva vägar framåt.”

Flera latinamerikanska länder uttryckte oro över situationens potentiella destabiliserande effekt i regionen. Brasilien, som under president Lula har intagit en mer neutral hållning i Venezuela-frågan än sin föregångare, betonade vikten av regionala diplomatiska initiativ för att lösa krisen.

EU:s representanter höll en mer avvaktande position och efterlyste mer information om de exakta omständigheterna kring gripandet innan de tog definitiv ställning. De upprepade dock sin långvariga kritik mot bristen på demokratiska institutioner i Venezuela.

”Vi har konsekvent uppmanat till fria och rättvisa val i Venezuela och respekt för mänskliga rättigheter,” sade EU:s talesperson. ”Samtidigt måste alla åtgärder följa internationell rätt.”

Händelsen inträffar i ett känsligt geopolitiskt läge där spänningarna mellan USA och länder som Ryssland och Kina redan är höga. Analytiker varnar för att situationen i Venezuela riskerar att utvecklas till ytterligare en arena för stormaktsrivalitet.

Människorättsorganisationer har länge kritiserat Maduros regering för systematiska övergrepp, men flera av dem har också uttryckt oro över att utländsk intervention kan förvärra den humanitära situationen för Venezuelas redan hårt prövade befolkning.

Under tiden rapporteras protesterna ha ökat i Venezuela, både från Maduro-anhängare som kräver hans frisläppande och från oppositionssupportrar som ser detta som en möjlighet till politisk förändring.

FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat alla parter till lugn och dialog. I ett uttalande efter säkerhetsrådets möte betonade han att ”endast fredliga och demokratiska lösningar kan säkra en hållbar framtid för det venezuelanska folket.”

Mötet avslutades utan något gemensamt uttalande från säkerhetsrådet, vilket speglar de djupa meningsskiljaktigheter som finns mellan medlemsstaterna i denna fråga.