Rysslandsexpert: USA har gett Kreml retorisk ammunition

Amerikanska attacker i Venezuela möter skarp kritik från Ryssland

Vid 8-tiden på lördagsmorgonen svensk tid rapporterades om amerikanska attacker i Venezuelas huvudstad Caracas. Händelsen har snabbt utlöst internationella reaktioner, där särskilt Ryssland, en långvarig allierad till den venezuelanska regimen, var snabb med att fördöma handlingarna.

I ett officiellt uttalande beskrev Kreml attackerna som ”ett oacceptabelt brott mot en oberoende stats suveränitet”. Uttalandet markerar en tydlig ståndpunkt från Ryssland i konflikten och understryker spänningarna mellan stormakterna.

Donald Trump, som bekräftat att USA ligger bakom både attackerna och bortförandet av president Nicolás Maduro, har i stark kontrast till Rysslands fördömande beskrivit operationen som ”strålande”. Denna öppna bekräftelse från USA:s sida har ytterligare komplicerat den diplomatiska situationen.

Hur detta kommer att påverka relationen mellan Trump och Putin är fortfarande oklart, menar Martin Kragh vid Utrikespolitiska Institutet. Enligt Kragh har Putin troligen aldrig haft något djupare intresse av att bygga en nära relation till Trump, trots Trumps upprepade försök.

”Mycket av Trumps försök att bygga en fredlig lösning på det rysk-ukrainska kriget har gått ut på att odla en personlig relation till Putin. Men det finns ingenting som tyder på att det är ömsesidigt från Putins sida,” förklarar Kragh.

Kragh understryker att Putin, som har suttit vid makten under en lång period, har samarbetat med flera olika amerikanska presidenter utan att någonsin ändra sin inställning i centrala frågor baserat på amerikanska utspel eller åtgärder. Detta mönster antyder att det rysk-ukrainska kriget sannolikt kommer att fortsätta i samma riktning under 2025, oavsett utvecklingen i Venezuela.

Venezuela har under flera år varit en viktig allierad för Ryssland i Latinamerika, och länderna har utvecklat ett betydande samarbete inom både militära och ekonomiska områden. I maj 2025 träffades Putin och Maduro i Kreml, vilket underströk de starka banden mellan länderna. Ryssland har investerat miljardbelopp i Venezuelas oljesektor och har även sålt militär utrustning till landet.

Trots detta nära samarbete bedömer Kragh att Putin sannolikt kommer att använda USA:s agerande i Venezuela på ett mer strategiskt sätt. Attackerna kan ge Putin ett retoriskt övertag i diskussionerna kring Ukrainakonflikten.

”Man kan säga att Trump har gett retorisk ammunition till de som menar att västländerna inte är ärliga när de talar om internationell rätt och regelbaserad ordning,” konstaterar Kragh.

Denna utveckling kan potentiellt försvaga USA:s trovärdighet i internationella sammanhang och göra det svårare för västländer att kritisera Rysslands agerande i Ukraina. När USA använder militära medel mot en suverän stat utan FN-mandat, skapar det en situation där Ryssland kan peka på västvärldens dubbelmoral.

Trots de diplomatiska fördelarna detta kan ge Ryssland, ser Kragh det som mycket osannolikt att Putin skulle engagera sig militärt i konflikten mellan USA och Venezuela. Enligt rapporter från BBC ska Venezuela tidigare ha bett Ryssland om militärt stöd, men inget sådant har skickats.

Situationen i Venezuela är fortsatt spänd, och explosioner har rapporterats i Caracas under natten mot lördag lokal tid. De fullständiga konsekvenserna av de amerikanska attackerna och bortförandet av president Maduro är ännu inte överblickbara, men det står klart att händelserna ytterligare har komplicerat det redan ansträngda förhållandet mellan USA och Ryssland i en tid när internationella relationer präglas av ökande polarisering och minskad tillit.