Trump har tappat fokus på Ukrainakriget när konflikten i Mellanöstern intensifieras

Donald Trumps löfte om att lösa Ukrainakriget inom 24 timmar efter sitt tillträde som president har inte infriats. Enligt en genomgång från CNN upprepade Trump detta löfte minst 53 gånger under sin valkampanj 2024. Men nu, drygt 400 dagar in i hans presidentperiod, verkar han ha övergivit fredssamtalen, rapporterar Financial Times.

”Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina”, säger en europeisk diplomatisk källa till tidningen.

Det har nu gått nästan en månad sedan de senaste trepartssamtalen mellan Ukraina, Ryssland och USA hölls i Genève, Schweiz. Nästa planerade möte skulle ha ägt rum i början av mars i Abu Dhabi, men det sköts upp på grund av attackerna mot Iran.

Sedan dess har det talats om möjliga nya samtal i Turkiet, men det råder osäkerhet kring om och när dessa kommer att genomföras. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har bekräftat att trepartsdiskussionerna ”uppenbarligen pausats” och uttryckt förståelse för att USA för tillfället har andra prioriteringar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade vid en presskonferens i helgen att han inväntar nya besked från Washington och Moskva angående kommande fredssamtal.

Konsekvenserna av USA:s nya krigsfokus i Mellanöstern sträcker sig även till materiellt stöd. Vapenleveranser till Ukraina kommer att försenas eftersom samma typ av utrustning nu behövs i Mellanöstern. EU:s utrikeschef Kaja Kallas har beskrivit detta som ett uppenbart problem.

”Det är tydligt att USA just nu fokuserar på Mellanöstern,” konstaterar hon.

För Ukraina, som under den senaste månaden har gjort överraskande framsteg i sina försök att trycka tillbaka de ryska styrkorna, kom torsdagens besked om amerikanska sanktionslättnader mot rysk olja som en oönskad överraskning. USA:s åtgärd, som syftar till att stabilisera det globala oljepriset, är enligt Zelenskyj ”definitivt inte ett steg mot fred”.

”Att lyfta sanktioner mot Ryssland hjälper inte världen, det hjälper bara Ryssland,” säger den ukrainska presidenten, enligt BBC.

Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) rapporterar att de amerikanska sanktionslättnaderna hjälper Ryssland att finansiera kriget under en längre period. Enligt Internationella Energirådet var den ryska oljeexporten under förra månaden på den lägsta nivån sedan krigsutbrottet 2022. Med de nya sanktionslättnaderna väntas försäljningen nu öka dramatiskt.

Dessa lättnader kan även innebära att Ryssland slipper genomföra ekonomiska åtgärder som skulle drabba landets befolkning, vilket i sin tur hade kunnat leda till ökat folkligt missnöje mot kriget i Ukraina.

Den franska presidenten Emmanuel Macron och den tyska förbundskanslern Friedrich Merz har båda, sedan konflikten i Iran eskalerade, efterfrågat ökat tryck på Moskva. Men enligt källor till Financial Times har Trump visat motvilja mot att diskutera nya metoder för att utöva press på Vladimir Putin.

En anonym källa med insyn i förhandlingarna beskriver att fredssamtalen tappat momentum under den senaste tiden. Från den senaste förhandlingsrundan i Schweiz var det endast frågor rörande krigsfångar som parterna lyckades enas om.