Sanna Torén Björling: Oljepengarna går till Putins krigskassa – det vet Vita huset

I USA:s överraskande beslut om rysk oljeexport ger Putin ekonomiskt andrum

Förra veckan gjorde USA ett överraskande tillkännagivande som innebär att Ryssland under en begränsad period tillåts leverera olja som redan finns lastad på tankfartyg till havs. Enligt amerikanska finansministern Scott Bessent är lättnaderna ”förhoppningsvis” tillfälliga och förväntas inte ge Ryssland några större inkomster.

Men trots dessa försäkringar sänder beslutet tydliga signaler till omvärlden: De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland för kriget i Ukraina är förhandlingsbara. Detta markerar en betydande kursändring i den amerikanska utrikespolitiken.

Bakgrunden till beslutet står att finna i den kraftigt minskade oljetillgången på världsmarknaden. USA:s och Israels attack mot Iran och Irans påföljande blockering av Hormuzsundet har drastiskt påverkat de globala oljetransporterna. Enligt amerikanska bedömningar handlar det om hundratals miljoner fat rysk råolja som nu kan nå marknaden.

Beskedet kommer kort efter att USA förra veckan gav grönt ljus för Indien att ta emot liknande leveranser av rysk olja från fartyg till havs. Detta är ett tydligt avsteg från den ekonomiska strategi som USA har drivit mot Ryssland sedan invasionen av Ukraina 2022 – en strategi som gradvis har skärpts och kommit att omfatta pristak på rysk energi, åtgärder mot den ryska skuggflottan och tullar på länder som importerar rysk olja.

För Ryssland utgör denna uppluckring en strategisk möjlighet att åter positionera sig som en nyckelspelare på den globala energimarknaden, något som det ryska ledarskapet snabbt har utnyttjat i sin kommunikation. Oavsett hur stora de direkta intäkterna blir från dessa specifika leveranser, beräknas Ryssland redan ha tjänat omkring 65 miljarder kronor sedan konflikten i Mellanöstern fick oljepriserna att stiga.

De amerikanska lättnaderna kommer efter intensiva diplomatiska kontakter på högsta nivå. Presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin höll ett timslångt telefonsamtal i måndags på Trumps initiativ. Bara två dagar senare befann sig det ryska sändebudet Kirill Dmitrijev i Florida för möten med amerikanska representanter. Fokus för dessa diskussioner uppges ha varit ekonomiska frågor, vilket i praktiken betyder sanktioner.

Att de nya oljeintäkterna går direkt in i den ryska statskassan och därmed kan finansiera krigsinsatsen mot Ukraina är uppenbart för beslutsfattarna i Washington. Ändå är denna uppmjukning knappast överraskande för bedömare som följt utvecklingen, och ytterligare lättnader kan vänta enligt antydningar från finansminister Bessent.

Trumpadministrationens inställning till Putin skiljer sig markant från dess hållning gentemot andra auktoritära ledare som Venezuelas Nicolás Maduro eller Irans högste ledare ayatolla Khamenei. De bakomliggande orsakerna till denna särställning kan diskuteras, men tydligt är att Rysslands krig i Ukraina för närvarande spelar en underordnad roll i Vita husets prioriteringar jämfört med den eskalerande konflikten i Mellanöstern – en konflikt som USA och Israel initierade genom attacken mot Iran.

De ekonomiska konsekvenserna av Mellanösternkonflikten, särskilt de stigande oljepriserna, skapar ett politiskt tryck på Trump-administrationen då amerikanska väljare påverkas av ökande levnadskostnader. Detta sätter Washington i en svår position där ekonomiska intressen vägs mot geopolitiska överväganden.

För Ukraina innebär denna utveckling ett oroande scenario där landets främsta allierade nu tycks öppna dörren för ekonomiska eftergifter gentemot Ryssland. I den rådande geopolitiska situationen, där uppmärksamheten alltmer förskjuts mot Mellanöstern, riskerar Ukrainas position att försvagas ytterligare när Ryssland får ökat ekonomiskt handlingsutrymme.