Sanna Torén Björling: Ryssland räknar med att få Ukraina på knä

Ukraina står inför en svår vinter med kylan som ett ytterligare element i den redan tunga krigsverkligheten. Den senaste tidens ryska attacker mot energiinfrastrukturen har försatt miljontals ukrainare i ett prekärt läge, utan el, värme och vatten när temperaturen sjunker under noll.

Enligt analytiker är Rysslands strategi tydlig – att bryta civilbefolkningens moral genom att göra vardagen så svår att motståndsviljan slutligen kollapsar. Attackerna har systematiskt riktats mot kraftverk, transformatorstationer och annan kritisk infrastruktur, vilket tvingar ukrainarna att leva med dagliga strömavbrott som ibland varar i många timmar.

I Kiev, där temperaturen nu ofta ligger runt minus 10 grader, har myndigheterna inrättat uppvärmningscentraler dit invånare kan söka sig för att få värme och ladda sina telefoner. Lokala tjänstemän uppger att situationen är ansträngd men hanterbar, åtminstone för tillfället.

”Vi har lärt oss mycket sedan förra vintern,” säger Olena Kovatj, som arbetar vid stadens krisberedskap. ”Men ingenting kan helt förbereda oss för den kombinerade effekten av kyla och konstanta attacker mot vår infrastruktur.”

Den ryska strategin är inte ny. Redan förra vintern genomfördes liknande attacker mot energisektorn, men i år har de intensifierats. Ryska militära analytiker har öppet talat om att ”frysa ut” Ukraina och tvinga fram eftergifter i eventuella fredsförhandlingar.

Volodymyr Fesenko, ukrainsk politisk analytiker vid tankesmedjan Penta, menar att Kreml missförstår ukrainarnas uthållighet.

”Historiskt sett har svåra tider ofta stärkt ukrainsk enighet snarare än försvagat den. Men det är klart att situationen är extremt svår för många, särskilt äldre och barnfamiljer,” förklarar Fesenko.

Ukrainas energiministerium rapporterar att cirka 40 procent av landets energikapacitet har förstörts eller allvarligt skadats sedan krigets början. Reparationsarbeten pågår dygnet runt, men materialbrist och fortsatta attacker gör återuppbyggnaden till en nästan omöjlig uppgift.

I frontlinjeområden som Donetsk och Kharkiv är situationen ännu värre. Där kämpar invånarna inte bara mot kylan utan också mot dagliga artilleribeskjutningar och drönare. Sjukhus tvingas arbeta med reservkraftverk och operationer genomförs ibland i ficklampors sken.

”Vi ställer in icke-akuta operationer när strömmen går, men akutfallen måste vi hantera oavsett,” berättar Ihor Savitskyi, överläkare vid ett sjukhus i Kharkiv. ”Våra läkare har blivit experter på att arbeta under extrema förhållanden.”

Trots dessa svårigheter finns få tecken på att ukrainarnas vilja att motstå den ryska invasionen skulle ha minskat. Opinionsmätningar visar att en överväldigande majoritet fortfarande motsätter sig territoriella eftergifter till Ryssland.

”Förra vintern var också svår, men vi klarade det,” säger Olena Petrenko, 45, lärare i Kiev. ”Vi kan inte ge upp nu, det skulle göra alla offer meningslösa.”

Den internationella hjälpen är avgörande. EU och USA har levererat generatorer, transformatorer och annan utrustning för att stötta det ukrainska energisystemet. Tyskland har nyligen meddelat ett nytt hjälppaket specifikt riktat mot energisektorn inför vintern.

Militära experter menar att Ryssland kan ha överskattat effekten av sin ”energiterror”. Alexander Vindman, tidigare överste i den amerikanska armén och expert på ukrainska frågor, påpekar att Rysslands strategi kan få motsatt effekt.

”Putin tror att han kan frysa ut ukrainarna till underkastelse, men historien visar att sådana taktiker ofta stärker motståndskraften. Det avgörande blir snarare hur snabbt Ukraina kan reparera sin infrastruktur och hur effektivt det internationella samfundet kan leverera hjälp,” säger Vindman.

För vanliga ukrainare handlar det nu om att ta en dag i taget. Många har skaffat kaminer, batterier och vattendunkar som en del av sin vardagliga beredskap. Sociala medier fylls av tips om hur man klarar sig utan el och värme.

Även om Ryssland hoppas på en snabb kollaps tyder mycket på att ukrainarnas uthållighet är större än vad Kreml har räknat med. Men frågan är hur länge denna uthållighet kan bestå när den kombineras med militära motgångar och ekonomiska svårigheter.

Mycket kommer att bero på vädret under de kommande månaderna, tillgången till hjälp från väst och framgången i Ukrainas pågående reparationsarbeten av energiinfrastrukturen. Men som en äldre kvinna i Kiev uttryckte det: ”Vi har överlevt mycket värre saker genom historien. Putin kommer inte att besegra oss med kyla.”