Ukrainas kamp för att förbli relevant i en värld av eskalerande konflikter

I skuggan av den intensifierade konflikten mellan USA, Israel och Iran kämpar Ukraina för att behålla sin plats i det internationella strålkastarljuset. Bara några dagar efter USA:s och Israels angrepp mot Iran har kriget spridit sig över hela regionen, med iranska drönarattacker mot Gulfstaterna och amerikanska baser.

President Volodymyr Zelenskyj reagerade snabbt på utvecklingen genom att föreslå en strategisk byteshandel: ”Vi vet hur man försvarar sig mot en iransk shahed. Så låt oss byta vapen: USA och gulfstaterna får våra interceptordrönare, om Ukraina får luftvärnsmissiler till Patriotsystemet, och ökad press på Ryssland.” Ett förslag som kan beskrivas som både transaktionellt och präglat av en växande desperation.

Detta är inte första gången som konflikten i Ukraina hamnar i skymundan. Efter Hamas attack på Israel i oktober 2023 förflyttades världens uppmärksamhet till Mellanöstern. Nu, nästan två och ett halvt år efter den ryska invasionen av Ukraina, riskerar ett nytt krig i Mellanöstern att få ännu större konsekvenser för Ukrainas situation.

Med den eskalerande krisen i Iran har Ryssland förvisso förlorat en allierad och en viktig leverantör av drönare. Men andra aspekter av den globala turbulensen gynnar Moskva. De stigande oljepriserna fyller på den ryska krigskassan, och president Putin kan möta den globala oron kring energiförsörjningen med ett leende.

Samtidigt har en konflikt blossat upp kring en oljeledning som skadats i en rysk attack – en ledning som skulle kunna transportera rysk olja till EU-länderna Ungern och Slovakien. Ukraina har påbörjat reparationer men meddelat att man inte har för avsikt att låta rysk olja passera genom ukrainskt territorium till Europa. Slovakien hävdar å sin sida att ledningen redan fungerar och att Ukraina medvetet försvårar situationen. Kiev har dessutom vägrat ge tillträde till oberoende inspektörer från EU, vilket ytterligare komplicerar läget och spelar Moskva i händerna.

Denna typ av diplomatiska spänningar är precis vad Zelenskyj inte behöver i nuläget. Hans primära utmaning är att hålla Ukraina kvar på den geopolitiska kartan, både bildligt och bokstavligt talat. I ett försök att göra sig mer relevant på den internationella arenan har Ukraina valt en mer konstruktiv strategi genom att lyfta fram sin expertis och teknologiska kapacitet.

Landet har nyligen meddelat att man redan i år kommer att börja exportera drönare till ett tiotal europeiska länder. Dessutom arrangeras en försvarsteknologisk konferens i New York i slutet av veckan, organiserad av Ukraine Institute of America – ett tydligt försök att positionera Ukraina som en värdefull partner inom försvarsteknologi.

Bakom denna pragmatiska hållning döljer sig dock en dyster verklighet. Ukraina lider av akut brist på både luftvärnssystem och ekonomiska resurser. Situationen förvärras av att USA inte är villigt att sälja försvarsmateriel som de själva behöver till EU – materiel som EU sedan skulle kunna vidarebefordra till Ukraina.

Våren må ha kommit till Kiev, men den varma årstiden riskerar att ge omvärlden en falsk bild av att situationen har förbättrats. I verkligheten förbereder Ryssland systematiska attacker mot nya mål, denna gång sannolikt mot landets vattenförsörjning.

Ju längre konflikten i Mellanöstern pågår, desto svårare blir situationen för Ukraina. Trots att vårsolen värmer i Kiev är en fredlig lösning fortfarande avlägsen. Zelenskyjs försök till strategiska allianser och teknologiskt samarbete kan vara landets bästa hopp i en värld där uppmärksamheten ständigt skiftar mellan olika krisområden.