Fransk utredning av misstänkt rysk skuggtanker inledd

Franska myndigheter har inlett en utredning av oljetankern Boracay, som seglar under Benins flagg, enligt ett uttalande från åklagarmyndigheten i Brest i västra Frankrike. Utredningen påbörjades efter att franska flottan lämnat en rapport om fartyget, som nu ligger för ankar utanför den franska hamnstaden Saint-Nazaire.

Fartyget misstänks vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta – en samling äldre oljetankrar som används för att kringgå de omfattande sanktioner som västerländska länder infört mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Enligt tillgängliga uppgifter lämnade Boracay den ryska hamnen Primorsk den 20 september med den indiska hamnen Vadinar som officiellt angiven destination.

Åklagaren Stephane Kellenberger har till nyhetsbyrån AFP uppgett att utredningen grundar sig i besättningens ”oförmåga att rättfärdiga fartygets nationalitet” samt deras vägran att samarbeta med franska myndigheter. Detta har väckt misstankar om att tankern kan vara involverad i försök att kringgå internationella sanktioner.

Enligt branschportalen The Maritime Executive finns det dessutom indikationer på att Boracay kan ha kopplingar till de senaste veckornas mystiska drönarflygningar över danskt territorium. Dessa incidenter har varit så pass allvarliga att flera danska flygplatser tvingats stänga tillfälligt. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har i samband med händelserna gjort det anmärkningsvärda uttalandet att Danmark är utsatt för ett hybridkrig.

Specialister menar att oljetankern, tillsammans med flera andra fartyg, kan ha använts antingen som startplattform för drönaroperationer eller som lockbeten i ett större geopolitiskt spel. Detta representerar en oroande eskalering av Rysslands försök att destabilisera NATO-länder genom icke-konventionella metoder.

Skuggflottan har blivit en allt viktigare del av Rysslands strategi för att fortsätta exportera olja trots västliga sanktioner. Genom att använda äldre fartyg med oklara ägarförhållanden och flaggregistreringar i länder med mindre strikt tillsyn, har Ryssland kunnat upprätthålla betydande delar av sin oljeexport. Beninskflaggade fartyg har tidigare uppmärksammats i liknande sammanhang.

Sanktionerna mot rysk olja infördes som en del av västvärldens ekonomiska åtgärder för att begränsa Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. EU:s pristak på rysk olja, som implementerades i december 2022, var ett försök att minska Rysslands oljeintäkter utan att helt stoppa oljeflödet till den globala marknaden.

Experter på sjöfartssäkerhet har länge varnat för att den så kallade skuggflottan utgör en betydande risk, inte bara från ett sanktionsperspektiv utan även från miljö- och säkerhetssynpunkt. Många av dessa fartyg är äldre och underhålls inte enligt internationella standarder, vilket ökar risken för olyckor och oljeutsläpp.

Den franska utredningen kommer sannolikt att fokusera på att fastställa fartygets verkliga ägarförhållanden och avsikter. Att spåra det verkliga ägandet är ofta komplicerat eftersom dessa fartyg vanligtvis opererar genom komplexa nätverk av skalbolag och mellanhänder för att dölja kopplingar till Ryssland.

Incidenten understryker de ökande spänningarna mellan Ryssland och NATO-länderna, där hybridaktiviteter som cyberattacker, desinformation och nu potentiellt även obemannade drönaroperationer blivit en del av den geopolitiska verktygslådan. Det franska ingripandet mot Boracay visar att europeiska länder nu intensifierar sina ansträngningar för att motverka sådana aktiviteter.

Utredningen fortsätter och franska myndigheter har ännu inte meddelat några slutsatser eller vidare åtgärder gällande fartyget och dess besättning.