I tisdagens danska val till Folketinget har Mette Frederiksens förslag om förmögenhetsskatt hamnat i centrum för den politiska debatten. Den danska statsministern och hennes parti Socialdemokratiet argumenterar för att införa en skatt på 0,5 procent på förmögenheter som överstiger 25 miljoner danska kronor, motsvarande cirka 36 miljoner svenska kronor.

”Det har skett en koncentration av förmögenheter som snedvrider Danmark, och vi behöver skapa en ny balans,” förklarade Frederiksen när hon presenterade förslaget.

Enligt beräkningar skulle omkring 22 000 personer beröras av den nya skatten, vilket förväntas generera ungefär sex miljarder danska kronor till statskassan. Det danska näringslivet har uttryckt stark kritik mot förslaget, och Frederiksens koalitionspartners Venstre och Moderaterna har tydligt positionerat sig mot det.

En av världens ledande experter på förmögenhetsbildning, Gabriel Zucman, ser dock den danska socialdemokratins initiativ som ett steg i rätt riktning. Den franska ekonomiprofessorn, verksam vid École Normale Supérieure i Paris, menar att inkomstskatter har visat sig ineffektiva för att beskatta de mycket rika.

”Det vi har märkt de senaste åren är att inkomstskatter misslyckas med att effektivt beskatta de mycket rika. Det är enkelt att strukturera sin förmögenhet så att den inte genererar, eller genererar väldigt lite, skattepliktig inkomst. Därför behövs en skatt som specifikt baseras på förmögenheten,” säger han.

Zucman påpekar att situationen inte är unik för Danmark: ”Hos er i Sverige har det skett en explosion av förmögenheter i miljardklassen.”

Under förra hösten blev Zucman ett välkänt namn i Frankrike efter att ha föreslagit en minimiskatt för miljardärer. Förslaget, som kom att kallas ”Zucman-skatten”, hade stöd från hela 80 procent av den franska befolkningen, men röstades ändå ned i nationalförsamlingen.

Nu riktar Zucman sin uppmärksamhet mot Norden, och särskilt mot Sverige. I slutet av mars planerar han att besöka Stockholm för att lansera sin bok ”Miljardärsskatt – så kan den införas”. Samtidigt arbetar han med två andra ekonomer på en omfattande studie om Sverige.

Resultaten från denna studie är anmärkningsvärda: ”När man summerar alla skatter och avgifter som människor betalar i Sverige – moms, inkomstskatt, sociala avgifter – så handlar det för arbetarklass, medelklass och övre medelklass om ungefär 50 till 60 procent av inkomsten. Sedan sjunker det till omkring 20 procent för de superrika,” förklarar Zucman.

Enligt Zucman är denna klyfta den största som observerats någonstans i världen. ”Skillnaden mellan olika samhällsgrupper i Sverige är den största vi har observerat – i hela världen. Sveriges miljardärer har orimliga privilegier. De betalar bara en tredjedel så mycket i skatter och avgifter som den övre medelklassen.”

När Sverige avskaffade förmögenhetsskatten 2007 var argumenten liknande de som nu framförs i Danmark: att skatten varit ineffektiv och lett till ökad skatteplanering och kapitalflykt. Zucman menar dock att problemen berodde på hur skatten var konstruerad.

”En viktig lärdom är att man inte ska införa några undantag, avdrag eller skattelättnader. De superrika har tillgång till arméer av skattejurister, och de kommer att utnyttja varje kryphål,” säger han.

Trots detta anser Zucman att det avdrag som Socialdemokratiet i Danmark föreslår för värdet på den egna bostaden är acceptabelt: ”Det är inte så allvarligt, för man kan bara ha en primär bostad. Så det öppnar inte för stora möjligheter att kringgå skatten. Det viktiga här är att hela förmögenheten – inklusive aktier, som utgör huvuddelen av de här personernas förmögenheter – räknas in och beskattas.”

En vanlig invändning är att förmögenhetsskatten bara skulle leda till att de rika lämnar landet. Zucman pekar på att det internationella samarbetet kring skattefrågor har förbättrats avsevärt: ”Sedan 2018 finns ett automatiskt utbyte av bankuppgifter mellan olika länders myndigheter, inklusive Danmarks och Sveriges. Det har gjort det lättare att följa skatteflyktingars förmögenhet och beskatta dem.”

Han föreslår även att personer som bott länge i ett land och blivit förmögna där skulle kunna fortsätta beskattas under fem eller tio år efter att de flyttat utomlands.

Zucman är dock inte helt nöjd med det danska förslaget. Han förespråkar själv en högre skattesats på 2 procent för förmögenheter över 100 miljoner euro, cirka en miljard kronor, med fokus på just miljardärer.

”Skattesatsen som föreslås nu i Danmark, 0,5 procent, är också väldigt låg. Den räcker inte för att säkerställa att de mycket rika bidrar med lika mycket som resten av befolkningen. Men det är bättre än noll. Det är ett steg på vägen,” avslutar han.