Större och smartare drönare förändrar kriget

Rysslands invasion präglas av nytt ”kontaktlöst krig” – drönare förändrar krigföringen

Den ryska storskaliga invasionen av Ukraina har utvecklats till vad som beskrivs som det ”kontaktlösa kriget”, där fjärrstyrda vapen spelar en allt viktigare roll. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj orsakas 80 procent av alla dödsfall i ryska luftangrepp numera av drönarattacker.

Under de senaste åren har både Ryssland och Ukraina utvecklat en drönarkapacitet som få länder i världen kan mäta sig med. Den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi) har analyserat Ukrainas användning av drönare under landets motoffensiv som inleddes sommaren 2023. Då förbrukade Ukraina i genomsnitt 10 000 drönare per månad.

När kriget bröt ut användes främst enkla hobbydrönare för övervakning och för att transportera hemmagjorda sprängladdningar. Även idag används ofta kreativa lösningar och så kallade ”självmordsdrönare” som är designade för att krascha in i sitt mål och explodera.

Men tekniken har utvecklats snabbt i takt med att drönarnas betydelse på slagfältet har ökat. De fjärrstyrda vapnen har fått fler användningsområden, AI-baserad styrning och blivit avsevärt större. Enligt en genomgång av The Telegraph var den genomsnittliga ukrainska drönaren i början av konflikten knappt 18 centimeter i diameter. Två år senare hade den genomsnittliga storleken nästan fördubblats till cirka 33 centimeter.

Dagens drönare har utrustats med kraftfullare kameror, större batterier och förbättrad bärkraft. En innovation som tillkommit är användningen av så kallade moderdrönare som transporterar mindre enheter och sedan fungerar som signalförstärkare för att utöka räckvidden.

Särskilt anmärkningsvärd har drönarnas betydelse varit i Ukrainas operationer bakom de ryska frontlinjerna. Under försommaren förra året genomförde den ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) en uppmärksammad attack mot ryska flygbaser i Irkutsk och Murmansk, en operation som fick kodnamnet ”Operation spindelnät”.

I denna sofistikerade operation användes 117 drönare som smugglats in i Ryssland för att slå ut omkring 40 ryska stridsflygplan värda flera miljarder kronor. Drönarna transporterades på lastbilar hundratals mil in i Sibirien innan de aktiverades och styrdes på distans. Enligt den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) använde operatörerna det ryska 4G-nätet för att styra drönarna, som navigerade både manuellt och med hjälp av AI-baserad målsökningsteknologi.

Som ett svar på det ökande hotet från drönare har både Ukraina och Ryssland försökt utveckla skyddsåtgärder. Längs vägar och i flera städer på båda sidor av konflikten har skyddsnät satts upp för att förhindra drönarattacker mot kritisk infrastruktur och militära installationer.

Krigets utveckling har medfört en kapprustning inom drönarteknologin som troligen kommer att påverka framtida konflikter globalt. Förmågan att genomföra precisa attacker på långt avstånd utan att riskera egna soldaters liv har visat sig vara en avgörande taktisk fördel, särskilt för Ukraina som står mot en numerärt överlägsen fiende.

Drönarkrigföringen representerar ett paradigmskifte i modern krigföring, där de traditionella frontlinjerna blir alltmer diffusa och där även mål djupt inne på fiendens territorium kan angripas med relativt enkla medel. Denna utveckling tvingar militära planerare världen över att ompröva etablerade doktriner och försvarsstrategier för att möta denna nya verklighet.