Svår kamp mot smittspridning i krigets skugga: ”Många undviker att söka vård”

I Ukraina förvärras hälsoläget av fortsatta strider

Som Världshälsoorganisationens representant i Ukraina står Jarno Habicht inför en konstant ström av utmaningar. Den lägesbild han presenterar målar upp ett allvarligt scenario där det ukrainska hälsovårdssystemet utsätts för enorma påfrestningar från flera håll samtidigt.

Ryska attacker mot sjukhus och vårdinrättningar ökar i frekvens. Sedan krigsutbrottet har WHO dokumenterat över 2 600 sådana attacker, och trenden visar ingen avmattning.

”Attackerna är konstanta. Det finns inga säkra platser. Läkare beskjuts på jobbet, civila dit de har kommit för att bli friska,” förklarar Habicht.

Parallellt med de direkta krigshandlingarna växer också smittspridningen i landet. I vissa regioner är det HIV som utgör det största hotet, medan det i andra områden är tuberkulosspridning eller bristande vaccinationstäckning som oroar mest. Särskilt alarmerande är situationen vid frontlinjerna, där stridsrelaterade skador blir en grogrund för svårbehandlade, antibiotikaresistenta bakterier.

”Jag vet inte någon sjukdom där läget har blivit enklare. Sjukdomsbördan ökar och gör det på många områden,” säger Habicht.

Situationen kompliceras ytterligare av den växande vårdskulden. Många civila skjuter upp att söka vård, något som riskerar att leda till stora hälsoproblem längre fram. ”En dag är kriget över. Det är då många av problemen kommer att dyka upp,” varnar Habicht. ”I dag skjuter många civila på att söka vård. De säger: ’Först soldaterna, sedan veteranerna, sedan de akut sjuka’. Men det är inte som att sjukdomarna försvinner.”

Trots de enorma utmaningarna väljer Habicht att också lyfta fram de framsteg som gjorts. Sedan han tillträdde sin position 2018 har Ukraina genomlidit både en global pandemi och över tre års fullskalig invasion – inget blev som planerat. Ändå avvisar han uppfattningen att landets sjukvård enbart skulle ha tagit steg bakåt.

”Självklart har belastningen ökat enormt. Vi har 100 000 amputationer som vi inte hade haft utan kriget. Men under pressen sker utveckling som vi aldrig trodde var möjlig,” säger han.

Han pekar särskilt på hur färre soldater än förväntat behöver vårdas utomlands tack vare nya rehabiliteringskliniker som öppnats runtom i landet. Antalet laboratorier för övervakning av multiresistenta bakterier har utökats. Dessutom ska ukrainska flickor från nästa år för första gången erbjudas HPV-vaccin för att förebygga livmoderhalscancer.

”Allt det här sker medan striderna pågår. Många tror att kriget är allt som händer i Ukraina. Så är det inte,” betonar Habicht.

Stödet från omvärlden spelar en avgörande roll, men behöver fortsätta växa. I samband med sitt Sverigebesök välkomnar Habicht biståndsmyndigheten Sidas beslut att anslå 38,5 miljoner kronor till WHO:s insatser i Ukraina.

Dessa medel ska bland annat användas för att säkerställa korrekt förvaring av vaccin när doser distribueras från landets centrala lager ut till mottagningar runtom i Ukraina. Genom att garantera rätt förvaringstemperaturer kan vaccinsvinnet minskas. Pengarna ska också förbättra testningen för hiv, hepatit B och C samt syfilis vid tio ukrainska blodcentraler.

”Folk frågar alltid om pengarna gör någon skillnad. Behovet av säkert blod är enormt i Ukraina på grund av kriget. Varje droppe räknas. Varje initiativ räknas,” understryker Habicht.

Även om nuläget kräver omedelbar uppmärksamhet, ser WHO-chefen redan mot framtiden och efterkrigstiden. När det ukrainska folket en dag ska återuppbygga sitt land kommer befolkningens hälsa att vara en avgörande faktor.

”När ukrainarna ska återuppbygga sitt land igen behöver de vara friska,” avslutar han.