Svensk invandringspolitik väcker uppmärksamhet i Tyskland

I tyska medier skapar Sveriges nya invandringspolitik förvåning

Sveriges förändrade hållning i invandringsfrågor väcker allt större uppmärksamhet i tyska medier. Den tidigare förebilden för en human flyktingpolitik beskrivs nu som ett land som genomgår en dramatisk omsvängning, med särskilt fokus på hanteringen av barn och unga.

”Det är kallt i Sverige för den som föds med fel pass”, skriver den tyska tidningen Tageszeitung i en ingående analys av den svenska invandringspolitiken. Tidningen beskriver utvecklingen som en ”våg av hårda tjänstemannabeslut” som drabbar de mest utsatta, inklusive barn. För många tyskar framstår denna förändring som särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av Sveriges internationella rykte som förespråkare för barns rättigheter.

Tageszeitung uttrycker förvåning över att utvisningar av tonåringar nu genomförs i det land som förknippas med Astrid Lindgrens barnvänliga värderingar: ”Detta sker i Sverige av alla länder, där så mycket pionjärarbete har gjorts för barnens rättigheter.”

Även den respekterade radiokanalen Deutschlandfunk har uppmärksammat situationen. Nyligen sände de ett längre reportage om ett uppmärksammat fall där en endast åtta månader gammal baby med iranska föräldrar fick ett utvisningsbeslut. I beslutet specificeras dock att barnet inte får utvisas utan sina föräldrar. Deutschlandfunks korrespondent konstaterade att ”Sverige har tidigare varit den liberala migrationspolitikens föregångsland” – en kommentar som tydligt markerar kontrasten mellan dåtid och nutid.

Den inflytelserika tidningen Die Welt går längre i sin analys och menar att Sverige nu tar efter Danmarks mer restriktiva modell. Tidningen ger även en historisk bakgrund till situationen: ”Sedan 1990-talet har Sverige tagit emot många människor från länder i kris, som det forna Jugoslavien, Afghanistan, Syrien, Irak och Somalia. Många invandrare lever i marginaliserade områden med hög arbetslöshet och kriminalitet.”

Die Zeit, en av Tysklands mest ansedda tidningar, placerar Sveriges politikomsvängning i ett europeiskt sammanhang: ”Oavsett om vi talar om Danmark, Sverige, Frankrike eller Nederländerna – överallt minskar antalet asylansökningar.” Detta visar på en bredare europeisk trend mot striktare migrationspolitik.

På den digitala plattformen Youtube förmedlar kanalen ”Wie Funktioniert’s” (”Så funkar det”) statistik som illustrerar den radikala förändringen. Kanalen påminner om att Sverige under flyktingkrisen 2015 tog emot fler flyktingar per capita än något annat EU-land och beskrevs då som ”en förebild för medkänslan.” Kontrasten till dagens situation beskrivs som dramatisk: ”Nu förhåller det sig helt tvärtom. Resultatet är chockerande. För första gången på femtio år har Sverige fler utvandrare än invandrare.”

Dessa rapporteringar från tyska medier sker samtidigt som Tyskland självt befinner sig i en period av förändrad migrationspolitik. Sedan kristdemokraten Friedrich Merz regering tillträdde för knappt ett år sedan har Tyskland fört en alltmer restriktiv invandringspolitik. Parallellt med detta sker dock vissa liberaliseringar. Nyligen meddelade inrikesminister Alexander Dobrindt en betydelsefull förändring: asylsökande som befunnit sig minst tre månader i Tyskland ska nu få möjlighet att söka arbete, något som tidigare inte varit tillåtet.

De tyska mediernas bevakning av Sveriges migrationspolitiska omsvängning speglar inte bara en förändrad syn på Sverige, utan också den pågående europeiska debatten om hur länder ska balansera humanitära värderingar med praktiska utmaningar kring integration, resurser och samhällssammanhållning i en tid av global oro.