Svenska drottningen dna-testas – efter 400 år i finsk grav

Historisk forskning avslöjar hemligheter i Karin Månsdotters gravvalv

När forskarna öppnade sarkofagen i Åbo domkyrkas gravvalv väcktes många frågor om Karin Månsdotter, den kontroversielle kung Erik XIV:s gemål. Genom modern vetenskap hoppas forskarna nu kunna avslöja hemligheter om hennes liv, hennes familj och ett okänt barn vars kista också hittades i valvet.

Arkeologen Ulla Nordfors från Vapriikkimuseet i Tammerfors leder forskningen kring Karin Månsdotter. Hon har tidigare ansvarat för undersökningar av de skallar som Karolinska institutet återbördat till Finland efter att gravskändaren Gustav Retzius olovligen grävt upp dem från finska begravningsplatser.

”Jag måste svara lite tråkigt och säga att man aldrig vet i förväg vad man kommer att hitta. Jag tar med glädje emot all ny kunskap vi får”, säger Nordfors om sina förväntningar på projektet.

Det som fascinerar henne mest är vardagshistorien – hur Karin Månsdotter, dottern Sigrid och hennes familj levde sina liv, vilka sjukdomar de kan ha lidit av, och vilka detaljer som kan avslöjas om deras dagliga liv i 1500-talets Sverige och Finland.

Forskningen kommer att utnyttja avancerade metoder som DNA-testning, genetiska analyser, benutredningar och isotopundersökningar. Arbetet pågår under de närmaste veckorna, men resultaten väntas ta omkring två år att sammanställa. Då planeras en utställning i Tammerfors som ska uppmärksamma 460-årsminnet av Karin Månsdotters kröning till drottning.

En särskilt intressant fråga rör Karin Månsdotters ursprung. På sociala medier cirkulerar påståenden om att hon skulle ha haft finska rötter.

”Det är något vi kan undersöka med DNA-analys,” förklarar Nordfors. ”Det går att göra även på mycket små prover, till exempel från de minsta benen i kroppen.”

Ett annat mysterium är den lilla barnkista utan märkning som hittades i gravvalvet. Forskarna vet inte vem barnet är, men genom benanalyser kan de fastställa dess ålder vid dödstillfället och genom DNA-jämförelser med Karin Månsdotter kan de avgöra om det är ett av hennes barn.

Karin Månsdotters liv var dramatiskt. När hon kröntes till drottning i Storkyrkan sommaren 1568 var det en händelse som väckte uppseende i hela Europa. För adeln var hon bara en enkel frilla som tagit sig in i maktens korridorer, men för Erik XIV representerade hon stabilitet i hans turbulenta liv präglat av psykisk ohälsa.

Historikern Karin Tegenborg Falkendal, som specialiserat sig på 1500-talets drottningar och prinsessor, särskilt inom Vasaätten, förklarar hur otänkbart det var att en kung skulle gifta sig med sin älskarinna. Trots att Erik XIV hade riksrådets tillstånd att välja sin brud, hade ingen förväntat sig att valet skulle falla på Karin Månsdotter.

”Man såg framför sig att det skulle vara en adlig kvinna av svensk börd. Samtidigt hade Erik i flera år friat till utländska furstinnor, bland annat drottning Elisabet I av England,” berättar Tegenborg Falkendal.

I litteraturen har Karin Månsdotter ofta framställts som den milda drottningen som höll den ”galne” Erik under kontroll. Tegenborg Falkendal menar att denna bild delvis stämmer, men betonar också att Månsdotter var en stark personlighet.

”Hon hade en förmåga att lugna Erik och försökte ingripa där hon kunde. Samtidigt var Karin Månsdotter ingen mes. Hon lärde sig snabbt spelreglerna vid hovet och var ganska gatusmart med tanke på sin bakgrund,” förklarar Tegenborg Falkendal.

Efter Erik XIV:s död levde Månsdotter på Liuksiala kungsgård nära Tammerfors. Hon erhöll denna stora egendom av Johan III, Eriks bror och efterträdare. Som änka under 35 år visade Karin Månsdotter både affärssinne och diplomatisk förmåga.

”Hon var både husmor och husbonde på gården och såg till att dottern Sigrid fick goda giftermål. När gården förklarades ärftlig tryggade hon Sigrids framtid,” säger Tegenborg Falkendal.

Källmaterialet om Karin Månsdotter är begränsat men innehåller ambassadörsrapporter, samtida krönikor och brevväxlingar. Den franska ambassadören beskrev hur hon medlade och hade en lugnande inverkan på kungen. Äldre biografier från sent 1800-tal och 1950-talet har också bidragit med värdefull information.

Forskningen kring Karin Månsdotters sarkofag omfattar även analys av kåda som har hållit ihop kistan, sammetstyg och andra artefakter som påträffades vid öppnandet. Tillsammans väntas dessa fynd ge en mer komplett bild av en av Sveriges mest fascinerande historiska kvinnogestalter.