Tankesmedja: Ukraina överväger att släppa territorium

Efter den senaste förhandlingsrundan i Genève tycks Ukraina för första gången överväga att ge upp delar av Donbass i östra Ukraina, enligt en analys från forskningsinstitutet Carnegie Russia Eurasia Center i Berlin. Förslaget om att frysa frontlinjen, som ursprungligen presenterades av USA förra våren, möttes då av stark kritik men har nu åter blivit aktuellt i fredsförhandlingarna.

Med president Zelenskyjs nya stabschef Kyrylo Budanov, som beskrivs som mer pragmatiskt inriktad än sin företrädare, har den ukrainska förhandlingslinjen förändrats. Budanovs vilja att snabbt nå en överenskommelse har dock skapat splittring inom den ukrainska delegationen, där vissa medlemmar fortfarande vägrar göra några territoriella eftergifter till Ryssland.

De trepartssamtal som förs mellan Ukraina, Ryssland och USA har delats upp i olika spår, där förhandlingarna kring militära frågor har kommit längre än de som rör territoriella frågor. Parterna har bland annat diskuterat inrättandet av en demilitariserad zon, men Moskva insisterar på att området måste erkännas som ryskt och avvisar förslag om europeiska fredsbevarande styrkor.

Trots att Ryssland hävdar att deras militära styrkor kommer att ta kontroll över de östra delarna av Ukraina oavsett förhandlingsresultat, har den ryska armén inte visat den styrka som skulle krävas för att tvinga Ukraina till reträtt. Detta skapar ett komplicerat förhandlingsläge där båda sidor försöker maximera sina positioner.

De militära samtalen har visat viss framgång, där praktiska frågor kring en eventuell vapenvila diskuteras. Detta inkluderar truppförflyttningar, övervakningsmekanismer och vad som ska betraktas som brott mot vapenvilan. Dock blir dessa överenskommelser endast relevanta om de svårare politiska och territoriella frågorna kan lösas.

Båda sidor befinner sig i en utmanande situation. Ukraina kämpar med allvarliga problem i elförsörjningen efter upprepade ryska attacker mot infrastruktur, medan Ryssland lider av soldatbrist efter omfattande förluster. En vapenvila utan bredare överenskommelse skulle kunna ge Ryssland möjlighet att återhämta sig och fylla på sina vapenlager, vilket utgör en strategisk risk för Ukraina.

För USA:s president Donald Trump står ekonomiska intressen i centrum. Ett utkast till säkerhetsgarantier avslöjade att presidenten ville ha del av ukrainska mineraler och jordartsmetaller i utbyte mot amerikanskt stöd. Ukraina har betydande fyndigheter av strategiskt viktiga råvaror som är centrala för modern teknologi och energiomställning.

Samtidigt försöker Ryssland använda ekonomiska erbjudanden för att avleda Trumps uppmärksamhet. Kreml har utsett affärsmannen Kirill Dmitrijev som förhandlare, och han har presenterat flera ekonomiska förslag för den amerikanska sidan, bland annat om jordartsmetaller, inköp av amerikanska Boeing-flygplan och ett återlämnande av frysta amerikanska tillgångar i Ryssland.

Den amerikanska sidan har argumenterat för att amerikanska ekonomiska intressen i Ukraina skulle fungera som en indirekt säkerhetsgaranti för landet. Samtidigt innebär en krigsavslutning ekonomiska utmaningar för Ryssland, som har ställt om till en krigsekonomi med stort beroende av vapenproduktion.

En komplicerande faktor i förhandlingarna är Rysslands ifrågasättande av den ukrainska regeringens legitimitet. Även Trump har vid tillfällen ifrågasatt Zelenskyjs position. På senare tid har uppgifter cirkulerat om att Ukraina planerar att hålla val under våren, vilket skulle kunna stärka landets förhandlingsposition.

För Ukraina är det av yttersta vikt att säkra avtal om landets återuppbyggnad vid en eventuell fred. Den ukrainska ledningen fruktar att landets situation kommer hamna i skymundan när nya internationella kriser uppstår. Ukrainas långsiktiga ambition att ansluta sig till EU och NATO förblir en känslig fråga, då Ryssland upprepade gånger tydliggjort att de inte kommer acceptera ukrainskt NATO-medlemskap.

Nästa förhandlingsmöte mellan de tre parterna är planerat att äga rum i början av mars i Förenade Arabemiraten, där samtalen förväntas fortsätta i en atmosfär av komplexa avvägningar mellan territoriella, militära och ekonomiska intressen.