Teatern bombades sönder – öppnar igen för ryska pjäser: ”Dansar på de döda”

Ryskt återuppbyggd teater i Mariupol öppnar på krigsförbrytelseplats

Hundratals civila hade tagit skydd i teaterns källare och ordet ”BARN” stod skrivet på ryska på torget utanför när ryska bomber föll över Donetsks regionala dramatiska teater i mars 2022. Nu, knappt tre år senare, återinvigs byggnaden efter en omfattande rysk återuppbyggnad.

Attacken mot teatern, som fungerade som en tillflykt för civilbefolkningen, betraktas av människorättsorganisationen Amnesty International som ett krigsbrott. Dödstalet tros vara betydligt högre än de tolv personer som officiellt bekräftats döda.

Under de senaste två åren har teatern i den ryskockuperade staden Mariupol byggts upp i stort sett från grunden. När publiken nu välkomnas tillbaka i slutet av december står en uppsättning av en rysk folksaga på programmet.

”Teatern och Mariupol har pånyttfötts. Ryska och sovjetiska klassiker har återvänt till scenen”, skriver teatern i ett pressmeddelande, vilket tydligt markerar den kulturella förändring som pågår i det ockuperade området.

För skådespelaren Vira Lebedynska, som tidigare var anställd på teatern och befann sig i dess källare när attacken ägde rum, är nyöppnandet en skymf mot offren.

”Underhållning, sånger och danser ovanpå alla döda? Jag tror att de dödas själar inte kommer låta dem uppträda ordentligt där”, säger hon till The Guardian från sin nya hemvist i Uzjhorod i västra Ukraina.

Lebedynska ingår numera i en teatergrupp bestående av skådespelare som tvingats lämna Mariupol. Under det senaste året har ensemblen turnerat i Europa med en föreställning baserad på den ryska belägringen av staden – en stark kontrast till den berättelse som nu framförs på den återuppbyggda teatern.

Återuppbyggnaden av teatern är bara en del i en större strategi. I slutet av november undertecknade Rysslands president Vladimir Putin ett dekret för att öka russifieringen av de ockuperade ukrainska områdena. Dekretet ger bland annat regionala myndigheter tillåtelse att ta över bostäder vars ägare antingen flytt eller dödats i kriget.

Mariupol, som blev en symbol för krigets grymhet efter den långdragna belägringen 2022, beskrivs nu som Kremls skyltfönster för russifieringsprocessen. Den ryska invasionsregimen genomför en omfattande återuppbyggnad av staden, som den ryska armén till stora delar ödelade under striderna.

För lokala invånare som tvingats fly innebär detta att återvändo ofta är omöjligt. Vira Lebedynska fick redan 2022 höra att personer hade flyttat in i hennes övergivna lägenhet i Mariupol. Hon har inte gjort några försök att kontakta dem.

”Den platsen är död för mig. Låt dem njuta av sin ’ryska värld'”, säger hon med bitterhet i rösten.

Russifieringen av Mariupol omfattar inte bara fysisk återuppbyggnad utan även kulturella aspekter, där teatern spelar en viktig roll som symbol. Genom att återuppföra ryska klassiker på en plats som var skådeplats för en av krigets mest uppmärksammade attacker, försöker de ryska myndigheterna omskriva stadens historia och kulturella identitet.

Samtidigt pågår liknande processer i andra ockuperade delar av Ukraina, där ryska myndigheter systematiskt arbetar med att införa rysk administration, utbildning och kulturliv. Enligt internationella observatörer strider detta mot folkrätten, som förbjuder ockupationsmakter att genomföra permanenta förändringar i ockuperade territorier.

För de många ukrainare som flytt från Mariupol och nu följer utvecklingen från exil representerar teaterns återöppnande inte en kulturell pånyttfödelse, utan snarare ett försök att radera stadens ukrainska identitet och de tragiska händelser som ägde rum där.