Texas nationalgarde på plats utanför Chicago

Efter att Donald Trump utfärdat en federal mobilisering befinner sig nu medlemmar ur nationalgardet i Chicago, en insats som omgående mött juridiskt motstånd från både staden och delstaten Illinois.

Gränsmyndighetens representant Gregory Bovino förklarade för CNN att nationalgardet främst ska skydda federala anläggningar och fungera som insatsstyrka vid ”brådskande omständigheter, såsom upplopp eller andra våldsamma situationer”. Soldaterna förväntas även bistå migrationsmyndigheten ICE med gripanden och deporteringar av papperslösa immigranter, en prioriterad fråga i Trumpadministrationen.

Enligt Fox News har initialt 200 nationalgardister mobiliserats för en 60-dagarsperiod. Detta har dock utlöst en omedelbar juridisk reaktion. Både Chicagos stad och delstaten Illinois har lämnat in stämningsansökningar för att stoppa insatsen, som de beskriver som ett olagligt federalt maktövergrepp. En domare väntas behandla ärendet på torsdag.

Mobiliseringen följer ett liknande mönster som nyligen sågs i Portland, Oregon, där presidentadministrationens beslut att sätta in delstatsmilitär stoppades av en domstol. Trots detta juridiska bakslag öppnade Trump på tisdagen för att åberopa den kontroversiella Insurrection Act, en lag som under särskilda omständigheter ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att upprätthålla lag och ordning på amerikansk mark.

USA:s nationalgarde har en komplex struktur och befälsordning. Varje delstat har sitt eget nationalgarde, en historisk reservstyrka inom landets försvar där delstatens guvernör normalt fungerar som överbefälhavare. Dessa styrkor aktiveras vanligtvis vid naturkatastrofer, terrordåd eller omfattande protester inom delstaten.

Under vissa specifika omständigheter kan dock USA:s president federalisera nationalgardet, vilket innebär att styrkan tillfälligt övergår från delstatlig till federal kontroll. Det är denna mekanism Trump nu använder för att kringgå lokala myndigheters motstånd mot insatsen.

Presidenten motiverar insatsen med ett behov av att bekämpa våldsbrott i storstäderna, men kritiker pekar på ett tydligt mönster där Trump främst skickar soldater till områden med demokratiskt styre. Många av dessa områden uppvisar dessutom statistik som tyder på sjunkande brottslighet, vilket ytterligare förstärker kritiken om att insatserna är politiskt motiverade snarare än säkerhetsmässigt nödvändiga.

Konflikten mellan federal och lokal makt är djupt rotad i amerikansk politik och rättsskipning. Demokrater hävdar att Trumps federala inblandning i lokala polisfrågor strider mot grundläggande principer om delstatlig självständighet och lokalt styre. Samtidigt argumenterar Trumpadministrationen för att federal närvaro är nödvändig när lokala myndigheter inte kan upprätthålla lag och ordning.

Den rättsliga prövningen på torsdag kommer att avgöra om Chicagos nationalgardisinsats får fortsätta eller om den, likt i Portland, stoppas av domstol. Utfallet kan få betydande konsekvenser för presidentens befogenheter att beordra liknande insatser i andra städer framöver.

Situationen illustrerar de spända förhållandena mellan Trump och storstädernas demokratiska ledningar, särskilt i frågor om immigration, brottsbekämpning och federal maktutövning. Medan presidenten framhåller att insatserna handlar om att återställa lag och ordning, ser kritiker dem som ett försök att stärka sin politiska position inför valet genom att framställa demokratiskt styrda områden som laglösa och i behov av federal intervention.