Trumps reträtt lugnar EU-ledare inför krismöte

Inom loppet av några timmar försvann två av Europas värsta farhågor från bordet. President Donald Trump meddelade först att han inte tänker ta över Grönland med våld, för att sedan dra tillbaka hotet om strafftullar mot länder som motsatt sig de amerikanska anspråken på den danska ön.

Den oväntade vändningen innebär att EU:s ledare, som levt med ökad spänning de senaste veckorna, nu kan andas ut – åtminstone tillfälligt. Konflikten kring Grönland har skapat en av de allvarligaste diplomatiska kriserna mellan USA och Europa på flera år.

Torsdagens extrainsatta toppmöte i Bryssel får därmed en helt annan karaktär än vad många befarat. Enligt en talesperson för Europeiska rådets ordförande António Costa kommer mötet fortfarande fokusera på ”den senaste utvecklingen i de transatlantiska relationerna och dess konsekvenser för EU”, men i en betydligt mer positiv anda.

”Ledarna kommer att hålla den här diskussionen i en mer positiv kontext än för 24 timmar sedan,” bekräftar en senior EU-tjänsteman till journalister i Bryssel.

De svåra diskussionerna kring den så kallade handelsbazookan – EU:s paket av motåtgärder mot amerikanska tullhot – kan nu läggas åt sidan. Samtidigt betonar samma källa att unionen står redo om situationen skulle förändras: ”EU kommer att vara redo om det ändrar sig.”

Det var efter ett möte med Natos generalsekretare Mark Rutte i Davos på onsdagskvällen som Trump överraskande drog tillbaka tullhotet. Detaljerna från det slutna mötet har inte offentliggjorts, men enligt Trumps egna inlägg på sociala medier har parterna tagit fram ett ramverk för ett framtida Grönlandsavtal. Detta trots att både Danmark och Grönland upprepade gånger betonat att ön under inga omständigheter är till salu.

Under den senaste veckan har europeiska ledare och diplomater arbetat intensivt för att dämpa konflikten med Vita huset. Strategin har kombinerat både tydliga varningar om ekonomiska motåtgärder och principiella ställningstaganden. ”Vi låter oss inte utpressas”, deklarerade Sveriges statsminister Ulf Kristersson tillsammans med andra EU-ledare tidigare i veckan.

Samtidigt har Natochefen Mark Rutte kritiserats hårt för sin tystnad när Trump hotade andra Natoallierade. Denna konflikt har blottlagt djupa sprickor inom försvarsalliansen och skapat oro för dess framtid i en tid av ökande geopolitisk osäkerhet.

Ironiskt nog spekulerar nu politiska bedömare i Bryssel om huruvida det var just Ruttes tysta diplomati och försiktiga hållning som till slut gav resultat. Brysseltidningen Euractiv kommenterade på torsdagsmorgonen att Rutte ”offrade sitt sista uns av självrespekt för den amerikanske presidentens ego”, men kanske var det just denna kompromissvilja som bidrog till den oväntade framgången.

Enligt uppgifter kommer Rutte inte att delta i torsdagens EU-toppmöte. Där ska unionens ledare istället diskutera långsiktiga strategier för att minska Europas beroende av USA – en fråga som blivit allt viktigare i ljuset av de senaste veckornas händelser.

”En av lektionerna från detta är att EU måste fortsätta sin strategiska agenda”, förklarar en högt uppsatt EU-källa, vilket antyder att arbetet mot ett mer självständigt Europa kommer att prioriteras oavsett hur relationerna med USA utvecklas framöver.

Händelseutvecklingen illustrerar den oberäkneliga karaktären i de transatlantiska relationerna under Trumps ledarskap. För EU:s del kvarstår utmaningen att balansera den viktiga alliansen med USA samtidigt som unionen bygger större strategisk autonomi inom handel, försvar och teknologi.